Senaste bloggar

Den här gången presenteras en ny forskningsprofessor, Marita Laukkanen. Läs här vad Marita forskar i.

I Finland genomförs ett unikt försök för förskoleundervisning som varar längre än ett år enligt regeringsprogrammet I den här bloggen berättar vi mer om bakgrunden till forskningen och hur olika daghemsgrupper lottades ut till försöks- och kontrollgrupper runt om i Finland.

Ekonomiernas snabba omstart efter nedstängningarna i samband med covid-19 medför utmaningar för arbetsmarknaden. För att hitta lösningar på dessa utmaningar riktar beslutsfattarna blicken till tidigare erfarenheter av aktiv arbetsmarknadspolitik (ALMP). Det ser ut som om tidigare resultat skulle...

Med tanke på klimatmålen är det i princip enkelt att minska utsläppen från vägtrafiken – det ska bara köras betydligt mindre med förbränningsmotorbilar. På landsbygden är utsläppen per hushåll fortfarande stora, medan största delen av de totala utsläppen sker i städerna. Utsläppen bör reduceras p...

I juni enades G7-länderna preliminärt om en global miniminivå för bolagsskatt och om en reform av fördelningen av beskattningsrätten mellan länder. G20-mötet i juli kommer att bli en större utmaning. På lång sikt är reformen osannolikt en lösning på problemen med den internationella bolagsbeskatt...

Utsläppsminskningsmålen för vägtrafiken kommer knappast att uppnås, om priset på körning inte stiger även för bensin- och dieseldrivna personbilar. Bränslebeskattningen är ett effektivt sätt att minska utsläppen, och den riktas inte särskilt mot låginkomsttagarna. Återvinning av skatteinkomsterna...

Huvudbudskapet i Dasguptas rapport är att ekonomin inte är fristående från naturen. Människornas, hushållens och företagens verksamhet utgår från kapitalresurser. Att naturen inte har ansetts vara ett kapital, dvs. en källa till förmögenhet och välstånd, på samma sätt som mänskligt och produktion...

Utgående från det aktuella materialet i Situationsrummet har vi kunnat följa med coronapandemins och de begränsande åtgärdernas effekter på situationen för olika arbetstagare och företag. Men vilken effekt har coronakrisen haft på tillgängliga inkomster, låginkomsttagare och ekonomisk ojämlikhet?

Det behövs en reform av den internationella bolagsbeskattningen, men inget av de hittills föreslagna skattereformerna fyller riktigt måttet. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) för EU skulle medföra ändringar i den internationella beskattningen och begränsa vinstöverföringar. Samtidi...

Aktiveringsmodellen försvårade tolkningen av vilka effekter basinkomstförsöket haft på sysselsättningen, men i slutändan spelar det just ingen roll. I vilket fall som helst är beräkningarna noggrannare än vad som finns att tillgå om någon annan sysselsättningsåtgärd: basinkomsten hade en så liten...

Europeiska kommissionen hann vid årsskiftet offentliggöra sitt klimatprogram, den gröna given. Programmet debatterades också här hemma i riksdagen strax innan coronapandemin bröt ut. Medan EU planerar räddningspaket med anledning av pandemin, är det läge att dra sig till minnes investeringsplanen...

Pandemin till följd av coronaviruset har lett till en global ekonomisk kris. Nu då vi kommit över den första chocken har en diskussion om de ekonomiska följderna blossat upp. Det är uppenbart att Finland kommer att störtdyka ner i en recession. Ingen vet hur djup recessionen blir. Ett gemensamt d...

Den offentliga sektorn har tre uppgifter, och samtliga ökar i betydelse när det gäller att hantera coronakrisen. Finlands offentliga ekonomi klarar av detta, skriver Kaisa Kotakorpi.

Övergången till distansundervisning kan minska den tid som används för undervisningen eller försämra inlärningen av viktiga icke-kognitiva färdigheter, skriver Tuomas Pekkarinen.

Investeringarna i forskning ska generera välfärd, trygga ett gott liv och möjligheter för framtiden. Å andra sidan är det inte självklart vilken typ av forskning vi ska satsa på, skriver Anni Huhtala.