Global minimibolagsskatt och beskattningsrättsreform

6.7.2021 Blog Jonatan Kanervo, Seppo Kari, Emma Tuomi och Marika Viertola

I juni enades G7-länderna preliminärt om en global miniminivå för bolagsskatt och om en reform av fördelningen av beskattningsrätten mellan länder. G20-mötet i juli kommer att bli en större utmaning. På lång sikt är reformen osannolikt en lösning på problemen med den internationella bolagsbeskattningen. På forskningsbloggen tar vi upp bakgrunden till och effekterna av reformen.

Bild: Julius Jansson / Unsplash

Pelare beredda av OECD utgör bakgrunden till G7-avtalet

Det kom inte som någon överraskning att G7-länderna nådde samförstånd, eftersom alla dessa länder kan anses gynnas av reformen. Det uppnådda avtalet ska snarast tolkas som en signal på att G7-länderna är redo att införa någon version av OECD:s reformförslag.

OECD:s förslag inkluderar två regleringshelheter, som kallas pelare. Enligt pelare 1 ska staterna få rätt att beskatta vinster i stora digitala företag med verksamhet i staterna. Enligt pelare 2 ska en internationell minimiskatt fastställas. Det finns dock många öppna frågor kring genomförandet av pelarna på OECD:s nivå, och i dessa behöver projektets 139 medlemsländer nå samförstånd. Reformen är långt ifrån klar just nu.

Ingen större förändring att vänta i det internationella bolagsbeskattningssystemet

Reformen kan inte anses vara särskilt ”omvälvande”, eftersom de nya bestämmelserna kommer utöver det nuvarande systemet och gäller enbart de största företagen. De största problemen med den internationella bolagsbeskattningen beror på källstatsprincipen, enligt vilken ett företags vinst beskattas i den stat som vinsten härrör från. Detta lockar företag att överföra sina intäkter till lågskatteländer.

Reformen som är under beredning ändrar inte källstatsprincipen, utan strävar endast efter att minska de negativa följderna av den, såsom vinstöverföring till skatteparadis. Incitamenten till vinstöverföring förblir därför till stor del oförändrade, även om företagens kostnader för vinstöverföring kanske ökar och fördelarna minskar genom reformen. För att avlägsna möjligheten till vinstöverföring skulle det krävas att principerna för bolagsbeskattningen ändras, vilket inte är målet med reformen.

Minimiskattenivån ska minska skattekonkurrensen

Ett av målen med reformen är att minska skattekonkurrensen länder emellan. Reformen uppmuntrar stater som ligger under miniminivån att höja sin skattesats eftersom de inte längre får lika stora konkurrensfördelar av att ha en låg skattesats. En skattesats som är lägre än miniminivån kommer bara att innebära att vinsten i fråga beskattas någon annanstans. OECD:s pelare 2 kommer dock inte att tvinga alla stater att fastställa en viss minimiskatt. Det innebär i praktiken att om skattesatsen i det land där ett dotterbolag eller verksamhetsställe ligger är under minimi, kommer dotterbolagets eller det fasta verksamhetsställets vinster att beskattas som inkomst i det multinationella företagets moderbolag upp till minimiskattenivån. Tanken är att minimiskattenivån i hög grad ska genomföras med hjälp av befintliga verktyg som ska användas i större omfattning internationellt.

Reformens betydelse för Finland

Med tanke på Finlands skatteintäkter är det bäst att granska reformen ur helhetsperspektiv. Beskattningsrättsreformen enligt pelare 1 medför att en del av de stora digitala företagens vinster i stället beskattas i de marknadsstater där deras kunder och tjänsteanvändare bor. I Finland verkar det många internationella digitala företag vars vinster genom pelare 1 delvis kommer att beskattas i Finland. Det är dock bra att komma ihåg att den andel av vinsterna som överförs till marknadsstaterna kommer att vara liten – merparten av de finländska storföretagens vinster kommer alltjämt att beskattas i Finland. Om effekten av pelare 1 trots allt är negativ, kommer den positiva effekten av minimiskatten i pelare 2 att kompensera för detta i Finlands skatteintäkter.

Slutligen

Hur framgångsrik reformen sist och slutligen blir beror också till stor del på huruvida alla stater faktiskt deltar i reformen. Enligt bedömningar har enskilda länder incitament för att stanna utanför reformen och bibehålla en låg skattesats, och på detta sätt locka till sig internationella företags huvudkontor.

G20-mötet i juli väntas bli krångligare än G7-mötet. Att komma överens om detaljerna, som minimiskattesatsen, kommer att vara svårare desto flera och olikartade länder som deltar i diskussionerna. En lösning som lämpar sig för alla kommer oundvikligen att vara en kompromiss. På lång sikt är det osannolikt att reformen är en lösning på problemen med den internationella bolagsbeskattningen.

Källa:

Finansministeriet (2021). Valtiovarainministeriön selvitys valtiovarainvaliokunnalle OECD:n kansainvälisen tuloverotuksen uudistamishankkeesta.

Mer information:

Seppo Kari, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, [email protected], +358 295 519 419

Marika Viertola, biträdande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, [email protected]

Marika Viertola Seppo Kari

Blog Blogit Företagsreglering och internationell ekonomi beskattning företag global nationalekonomi internationell företagsbeskattning internationell handel konkurrenskraft marknad multinationellt företag reglering skattekonkurrens