Utsläppen av växthusgaser från energiproduktionen skulle minska betydligt om Finland avskaffade energiskattestöden för fossila bränslen, har forskare bedömt i en utredning.
Flexibel vårdpenning uppmuntrade lågutbildade mammor och ensamförsörjare att arbeta deltid. Dessa grupper anses i allmänhet löpa särskild stor risk för utslagning från arbetsmarknaden då de vårdar sina barn.
I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.
Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen. Den skärpta beskattningen av fossila bränslen och användningen av vita certifikat har främjat produktionen av gröna innovationer.
En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklingen inom AI och robotik samt den digitala affärsverksamhetens och plattformsekonomins frammarsch skapar förändringstryck.
Offentliga upphandlingar konkurrensutsätts för att offentliga medel ska kunna användas så effektivt som möjligt. I dagens läge verkar det som om detta mål inte uppnås. Enligt en ny undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Aalto-universitetet beror detta på att äkta konkurrens i praktiken inte förekommer. Över hälften av konkurrensutsättningarna får endast mellan 0 och 2 anbud.
01 juni 2020
Raffaele Saggio (University of British Columbia)
kl. 10.30-11.30
Seminariet kommer att hållas exceptionellt på måndag.
14 maj 2020
Alberto Salvo (National University of Singapore)
kl. 10.30-11.30
16 april 2020
Michele Belot (European University Institute)
kl. 10.30-11.30
02 april 2020
Rudolf Winter-Ebmer (Johannes Kepler University Linz)
kl. 10.30-11.30
19 mars 2020
Ramin Baghai (Stockholm School of Economics)
kl. 10.30-11.30
12 mars 2020
Mirabelle Muuls (Imperial College London)
kl. 10.30-11.30
13 februari 2020
Rafael Lalive (University of Lausanne)
kl. 10.30-11.30
