VATT: Ingen betydande ekonomisk tillväxt om skatt på överlåtelsevinsten ersätter arvsskatten
Enligt en utredning från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) skulle det inte vara samhällsekonomiskt motiverat att ersätta arvsskatten med skatt på överlåtelsevinst. "Förändringen skulle inte nämnvärt påskynda den ekonomiska tillväxten. Skatteintäkterna skulle dock minska avsevärt", säger Tuomas Matikka, forskningsledare och den ledande forskare som ledde VATT:s utredningsarbetsgrupp.
Enligt regeringsprogrammet "utreds om arvsskatten kan ersättas med beskattning av överlåtelsevinster på egendom som erhållits i arv". Finansministeriet gav Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) i uppdrag att utreda denna frågeställning.
VATT:s forskningsenhet och VATT Datarum, konstaterar i den gemensamma utredningen som publicerades onsdagen den 2 april, att ekonomer i allmänhet anser att arvsskatten är en viktig del av ett effektivt skatte- och inkomstöverföringssystem och att det inte finns någon ekonomisk forskning som motiverar att arvsskatten borde ersättas med skatt på överlåtelsevinsten.
"Förändringen skulle inte nämnvärt påskynda den ekonomiska tillväxten. Arvsbeskattningen har inte någon större inverkan på människors beteende, de dynamiska effekterna kan därför inte förväntas uppväga den minskning av skatteintäkterna som skulle bli följden av att arvsskatten slopas. Enligt vår beräkning skulle skatteintäkterna minska med minst 300–400 miljoner euro per år, och till och med betydligt mer vid en övergång till modellen för skatt på överlåtelsevinsten", säger Tuomas Matikka, forskningsledare och den ledande forskare som ledde VATT:s utredningsarbetsgrupp.
Matikka understryker att den riktgivande uppskattningen inte inkluderar eventuell beteendepåverkan, såsom skatteplanering. Skatteintäkterna för skatt på överlåtelsevinsten, skulle påverkas på ett annat sätt än arvsskatten vad gäller effekterna av skattefrihet på ärvda och skänkta kontanter samt de bostäder och fastigheter som arvtagaren behåller.
Bostäder och fastigheter utgör en stor andel av egendom som går i arv, företagens andel av arvsskatten är låg
Eftersom många finländare äger sina bostäder, är det väldigt vanligt i alla inkomstklasser i Finland att ärva en bostad. Bostads- och fastighetsegendom utgör cirka 40 procent av det totala värdet av all den egendom som går i arv eller ges som gåva i Finland. Företag beräknas endast utgöra cirka 20 procent av arvens och gåvornas värde och omkring 15 procent av skatterna.
Ett vanligt motiv för att slopa arvsskatten är de utmaningar som generationsväxlingar i familjeföretag utgör, samt de dynamiska effekterna på företag. "Arvs- och gåvoskatten på företagsegendom beräknas endast stå för cirka 15 procent av intäkterna för arvs- och gåvoskatten. Att slopa arvs- och gåvoskatten skulle främst påverka egendom som inte gäller företag", konstaterar Tuomas Matikka.
Enligt VATT:s rapport skulle det vara en kostsam metod vad gäller skatteintäkter att ersätta hela arvsskatten med beskattning av överlåtelsevinsterna. Denna förändring skulle inte heller vara optimal vad gäller företag och det är osäkert om de dynamiska effekterna för företagsverksamhet skulle gå att uppnå.
"Forskningsdata visar att arvsskatter kan minska företagens investeringar i viss utsträckning. En skatt på överlåtelsevinst skulle minska incitamenten att sälja företag och annan egendom, och denna inlåsningseffekt av egendomen skulle kunna leda till att produktiviteten sjunker på samhällsekonomisk nivå”, konstaterar Tuomas Matikka.
Effekterna av skatteplanering framhävs vid skatt på överlåtelsevinst
Att slopa arvsskatten och övergå till skatt på överlåtelsevinst skulle i hög grad förändra beskattningen av ärvd förmögenhet i Finland. Detta skulle innebära att man betalar skatt för en ärvd bostad eller fastighet först när den säljs vidare. När det gäller arvsskatt ska skatten betalas oavsett om egendomen säljs eller inte. Dessutom skulle kontanter vara undantagna från överlåtelsevinstbeskattningen, till skillnad från arvsskatt.
"Olika förmögenhetsslag skulle behandlas på olika sätt vid skatt på överlåtelsevinst. Detta skulle uppmuntra till att man planerar förmögenheten som ingår i arvet för att uppnå lägsta möjliga skatt”, säger Tuomas Matikka.
Idag kan en ägarbostad eller -fastighet säljas utan skatt på överlåtelsevinsten om ägaren har bott där i minst två år. Att sälja en ägarbostad före arvskiftet eller att själv bo i den i två år efter att arvet har fördelats, skulle göra det möjligt att dela ut bostadsförmögenheten som arv utan skatt.
"Skatteplanering är väldigt vanligt vid arv, särskilt i höginkomsttagarhushåll. Skatt på överlåtelsevinsten ger större utrymme för skatteplanering än arvsbeskattningen, varför den årliga minskningen av skatteintäkterna efter en eventuell förändring sannolikt skulle bli större än den uppskattade summan om 300–400 miljoner. Det är emellertid svårt att på förhand exakt uppskatta omfattningen av skatteplaneringens påverkan”, säger Matikka.
Skatt på överlåtelsevinst kan från fall till fall antingen strama åt eller lätta på beskattningen av ärvda bostäder, fastigheter och företag jämfört med den nuvarande arvsskatten, om de säljs efter att arvet har realiserats. Detta beror på hur anskaffningsutgifterna för egendomen skulle fastställas vid skatt på överlåtelsevinst när det gäller ärvd eller skänkt egendom.
Det finns inga avdrag för nära släktingar när det gäller skatt på överlåtelsevinst, vilket avsevärt kan höja den skatt som betalas av nära släktingar vid skatt på överlåtelsevinst jämfört med arvsskatten. "När det gäller skatt på överlåtelsevinst, spelar detaljerna en nyckelroll vid bedömningen av de mer ingående effekterna av en eventuell reform", konstaterar Matikka.
Rapporten i ett nötskal
VATT:s utredning ger en översikt av arvs- och gåvobeskattningen samt de eventuella effekterna som en övergång från arvsbeskattning till överlåtelsevinstbeskattning skulle kunna medföra.
Rapporten presenterar arvs- och gåvoskattesystemet i Finland och den senaste tidens förändringar, och tar upp arvsbeskattningen i de nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark) och andra EU- och OECD-länder.
Rapporten sammanställer den senaste internationella forskningslitteraturen om arvsbeskattning. Översikten belyser särskilt de empiriska undersökningar där man så tillförlitligt som möjligt kan undersöka orsakssambanden för arvsbeskattningen på de val och beslut som görs av personer, hushåll samt företag och deras ägare.
Rapportens statistiska granskning beskriver fördelningen av arv och gåvor per förmögenhetsslag och mottagargrupp. Vid granskningarna används Skatteförvaltningens material om arvs- och gåvoskatt på befolkningsnivå i kombination med Statistikcentralens forskningsdata på person- och hushållsnivå. Materialet innehåller uppgifter om inkomster och andra centrala bakgrundsfaktorer för arvs- och gåvotagare. I analysen används dessutom företagsmaterial och registeruppgifter om företags- och bostadsägande.
Grundbegrepp: Arvsskatt och skatt på överlåtelsevinst
Att ersätta arvs- och gåvoskatten med en skatt på överlåtelsevinst av ärvd egendom skulle innebära en betydande förändring av principerna för arvsbeskattning. Förklaringar av grundbegrepp:
Arvsskatt betalas i allmänhet på alla ärvda tillgångar, oavsett om de säljs vidare eller inte. Den likvida förmögenheten, såsom penningtillgångar och besparingar, ingår i arvsskatten.
Skatt på överlåtelsevinst betalas endast vid vidareförsäljning av den ärvda egendomen till en ny ägare. Dessutom betalas skatt på överlåtelsevinst endast för skillnaden mellan egendomens försäljningspris och dess anskaffningsutgift. Vid beskattning av överlåtelsevinst utgår ingen skatt för likvid förmögenhet.
Rapport (på finska):
Tuomas Matikka, Juho Alasalmi, Matias Giaccobasso, Tuuli Paukkeri och Max Toikka. Utredning om arvsskatten och övergång från arvsskatt till skatt på överlåtelsevinst. VATT Memorandum 77.Länk till en annan webbplats
Mer information:
Tuomas Matikka, ledande forskare, forskningsledare, VATT
Tel. +358 295 519 461, e-post: tuomas.matikka@vatt.fi
Ville Pernaa, kommunikationsdirektör, VATT
Tel. +358 50 539 4310, e-post: viestinta@vatt.fi
En presskonferens om offentliggörandet av utredningen hölls den 2 april 2025 för representanter från media. Om du vill få tillgång till materialet som användes vid presskonferensen, vänligen kontakta viestinta@vatt.fi
Tuomas Matikka
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
arvsskatt
överlåtelseskatt
