Energi- och klimatpolitik

Finlands mål är klimatneutralitet 2035, vilket kräver betydande omställningar speciellt inom energiproduktion och transporter. VATT:s forskning stödjer beslutsfattandet för politiska åtgärder genom att ta fram information om konsumenternas och företagens val av energianvändning och rörlighet samt om åtgärdernas verkan. Speciellt forskningen kring energibeskattningen har varit på tapeten i offentligheten.

VATT lyfte energi- och klimatekonomi till ett eget forskningsområde för programperioden som började 2015. Vid analyserna av energi- och klimatpolitiska frågeställningar används också VATT:s expertis inom andra sektorer av den offentliga ekonomin. Dessa frågeställningar anknyter till bland annat reglering av företagsverksamhet, global ekonomi och beskattning. Debatten om minskning av utsläppen från transporter blir snabbt en debatt om beskattning och dess eventuella ojämlika återverkningar.

Energiomställningen ökar efterfrågan på smarta lösningar i elsystemet

På energimarknaden pågår en omställning från fossila bränslen till förnybara energikällor. VI har forskat i omställningen i projektet Smart Energy Transition som finansieras av Rådet för strategisk forskning.

Produktionen av vind- och solkraft har ökat kraftigt de senaste åren, både globalt och i Finland. Vindkraftens ökande andel har i Norden gett lägre elpriser, men i gengäld har det blivit svårare att förutse prisutvecklingen eftersom produktionen varierar med vinden. Dessutom är det svårare att i elsystemet upprätthålla en balans mellan produktionen och förbrukningen, och det kommer att krävas reglering av bådadera.1

Forskare på VATT har studerat hur den ökande vindkraftsproduktionen i Danmark, Sverige och Finland har påverkat den gemensamma nordiska elmarknaden.2 På grund av vindkraftens ökande andel är det svårare att göra exakta prognoser för elproduktionen timme för timme. Enligt studien har detta ökat betydelsen av elspotmarknaden och reglerkraftmarknaden genom att elpriset för dessa fastställs närmare användningstidpunkten. Det är en viktig observation till exempel då man begrundar frågor som vad som vore ett lämpligt referenspris på elgrossistmarknaden som prissäkring för prisrisker eller med tanke på kapacitetsmarknaden eller beslutsfattandet i övrigt.

Då en allt större del av elproduktionen är väderberoende behövs smarta lösningar i elsystemet. Det avspeglas också på mängden patent för förnybar energiteknik som en kraftig ökning under 2000-talets första årtionde. Synnerligen påfallande är ökningen av patent som hänför sig till både förnybar energiteknik och digital teknik.

Enligt VATT:s forskning har andelen smarta patent inom till exempel vindkraftteknik ökat stadigt under det senaste årtiondet.3 Smarta patent för förnybar energi är också värdefulla. Enligt en annan studie får patent för smart sol- och vindkraft fler hänvisningar än andra energiteknikpatent, i synnerhet för konventionell energiteknik, vilket tyder på att de är relativt sett mer värdefulla.4

Klimatmålen föranleder översyn av energibeskattningen

Ett steg på vägen mot Finlands högt ställda klimatmål är en förestående reform av energibeskattningen. VATT har studerat effekterna av energibeskattningsändringarna 2011 och 2012 på energianvändningen och konkurrenskraften hos den energiintensiva industrin. Först skärptes energibeskattningen 2011, och genast 2012 utvidgades återbäringssystemet för skatt på kraftvärmebränslen, som var avsett speciellt för den energiintensiva industrin.

Efter ändringarna betalades återbäring av energiskatt till betydligt fler företag än tidigare. Återbäringssystemet har motiverats med att upprätthålla industrins internationella konkurrenskraft. Enligt VATT:s studie påverkade skatteåterbäringarna emellertid inte industriernas ekonomiska resultat, då de industrianläggningar som upptogs som nya i systemet jämfördes med motsvarande anläggningar som lämnats utanför återbäringssystemet.5

VATT deltog också i en omfattande utredning, där man bedömde hur kombinationen av energibeskattning, utsläppshandel och andra klimatpolitiska styrmedel bäst stöder Finlands klimatomställning. Regeringen Sipilä hade ställt som mål ett klimatneutralt Finland 2045. Det målet skulle enligt utredningen inte ha kunnat uppnås med de nuvarande åtgärderna. Enligt utredningen kan utsläppen från energiproduktionen minskas mest genom att förenhetliga bränslebeskattningen genom att slopa skattesubventionerna.6

Högutbildade husbyggare föredrar bergvärme

Konsumenternas val påverkar också klimatet. På VATT har man studerat valet av värmesystem i enfamiljshus.7 Bergvärme (eller jordvärme) är ett bra klimatval och – enligt resultaten av studien – också en kostnadsmässigt sund investering för största delen av husbyggarna.

Vi studerade valen av värmesystem i enfamiljshus byggda 2000–2011. Elpriset förefaller spela en stor roll i detta, och följaktligen kan konsumenternas investeringsbeslut påverkas med prisstyrning genom beskattningen. Det framgick också att vilket värmesystem hushållet väljer beror på hushållets beskaffenhet, oberoende av priset. Det fanns en synnerligen stark korrelation mellan utbildningsnivå och val av värmesystem. Särskilt högutbildade och höginkomsttagare väljer bergvärme.

Konsumenterna på landsbygden pungar ut mer för högre bränsleskatter

VATT utredde i samarbete med Löntagarnas forskningsinstitut hur drivmedelsskattehöjningen i Finland 2012 överfördes till konsumentpriserna och huruvida det förekom regionala skillnader i detta enligt inkomst och förmögenhet eller befolkningstäthet.8

Höjningen av koldioxidskatten på diesel påverkade priserna mer i områden där befolkningen har relativt låga inkomster och liten bostadsförmögenhet. I de mest utsatta låginkomst- och lågförmögenhetsområdena överfördes av skattehöjningen till priserna nästan 15 procentenheter mer än i mer välbeställda områden. Även i mer tätbebyggda och urbana områden överfördes en mindre andel av skattehöjningen på priserna.

I alla områden överfördes bara en del av skattehöjningen på priserna. I de mest välbeställda och tätbebyggda områdena överfördes cirka 76 procent av skattehöjningen på priserna, jämfört med 90 procent i områden med de lägsta inkomsterna och den glesaste befolkningen.

Källor:

1) Annala, S., Lukkarinen, J., Primmer, E., Honkapuro, S., Ollikka, K., Sunila, K., Ahonen, T. (2018) Regulation as an enabler of demand response in electricity markets and power systems, Journal of Cleaner Production 195, 1139-1148.

2) Spodniak, P., Ollikka, K., Honkapuro, S. (2021) The Impact of Wind Power and Electricity Demand on the Relevance of Different Short-term Electricity Markets: The Nordic Case, Applied Energy, 283.

3) Kangas, H.-L., Ollikka, K., Ahola, J., Kim, Y. (2020) Digitalization in wind and solar power technologies. (Julkaisematon käsikirjoitus.)

4) Ollikka, K., Kangas, H.-L., Kim, Y. (2020) Knowledge spillovers from renewable, clean, and smart energy technologies. (Julkaisematon käsikirjoitus.)

5) Laukkanen, M., Ollikka, K. & Tamminen, S. (2019) The impact of energy tax refunds on manufacturing firm performance: evidence from Finland’s 2011 energy tax reform, Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 32/2019.

6) Koljonen, T., Laukkanen, M., Ollikainen, M., Lehtilä, A., Eerola, E., Koreneff, G., Kyritsis, E., Lindroos, T. J., Ollikka, K., Pursiheimo, E., Rämä, M., & Siikavirta, H. (2019) Energiantuotannon valmisteverotuksen kehittäminen Suomessa: Vero-ohjauksen arviointia hiilineutraalisuustavoitteen näkökulmasta, VTT Technology 359.

7) Sahari (2019) Electricity prices and consumers’ long-term technology choices: Evidence from heating investments, European Economic Review, 114, 2019.

8) Harju, J., Kosonen, T., Laukkanen, M., Palanne, K. & Sallee, J. (2018) Studying fuel and car tax policies using microdata: evidence from Finland, Sweden and Norway, Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 70/2018