Presentation av forskare: Forskningsprofessor Marita Laukkanen
Den här gången presenteras en ny forskningsprofessor, Marita Laukkanen. Läs här vad Marita forskar i.
Kan du presentera dig själv?
Jag heter Marita Laukkanen och är ny forskningsprofessor på VATT. Jag jobbar med ekonomisk forskning i energi- och klimatpolitik och följer den aktuella debatten både i hemlandet och på internationell nivå.
Mina forskningsmetoder är empiriska och jag använder omfattande datamaterial. På så sätt är det möjligt att undersöka hur klimatpolitiken till exempel har påverkat konsumenternas och företagens val och därmed utsläppen.
Ibland anklagas vi forskare för att vi sitter i vårt akademiska elfenbenstorn utan att vi uppfattar vad som i verkligheten händer. I vår forskning använder vi dock till exempel företags bokslutsuppgifter och skatteuppgifter. De är inte teoretiska, utan ger på en mycket konkret nivå information om hur till exempel klimatpolitiken återspeglas i företagens verksamhet.
Vilka teman har dina undersökningar?
För närvarande undersöker jag bland annat hur kolskatterna påverkar företagens energianvändning och konkurrenskraft. Jag har också undersökt i vilken grad kolskatterna på bränslen har höjt bränslepumppriserna och hur effekterna har avspeglats i olika regioner i Finland.
Till mina forskningsområden hör också skrotningspremien – hur den har påverkat, vilka nya bilar folk har köpt och om skrotningspremien har minskat utsläppen och till vilket pris.
När det gäller resultaten kan jag i detta skede åtminstone säga att kolskatterna har bidragit till att påskynda elektrifieringen inom industrin.
Den senaste tiden har det förts en livlig samhällsdebatt om distributionsskyldigheten. Vissa politiker har trott att distributionsföretagen automatiskt skulle prisa in alla extra kostnader i pumppriserna. Men enligt vår undersökning har detta inte skett. I glesbefolkade områden har dock till exempel kolskattens inverkan på pumppriserna varit större än i städerna.
Under budgetmanglingen i september 2023 beslutade Petteri Orpos regering att sänka bränsleskatten i början av nästa år. Vad tycker du om beslutet?
Det kan hända så att skattesänkningen ändå inte helt prisas in i pumppriserna. Undersökningarna innefattar många exempel på hur skattesänkningarna bara delvis har gynnat konsumenterna. Regeringens beslut strider också mot Finlands mål att halvera utsläppen från trafiken fram till 2030.
Har detta mål nu skrotats?
Halvering av utsläppen från trafiken ingår i Finlands EU-åtaganden. För att minska utsläppen omfattar de så kallade ansvarsfördelningssektorerna inte bara trafik utan även till exempel jordbruk. Finland ville dock på så sätt mestadels fördela målet för utsläppsminskning på trafiken.
För att de utsläppsminskningar som eftersträvas ska kunna genomföras krävs konsekventa politiska åtgärder. Om dessa åtgärder nu avskaffas i fråga om trafiken, tror jag inte heller att det är möjligt att uppnå målen – åtminstone inte utan en plötslig ytterligare minskning av utsläppen inom någon annan sektor.
Varför har du valt just dessa teman?
Klimatpolitiken är ett stort politiskt område som berör företag och konsumenter. Klimatpolitiken har också samband med energi- och näringspolitiken. Inom klimatpolitiken finns det stora frågor som behöver lösas. I Finland finns det också goda förutsättningar att undersöka dessa teman, eftersom vi har ett unikt datamaterial och Finland har varit föregångare i prissättningen av utsläpp. Vår forskning är relevant både i Finland och på internationell nivå.
I vilka forskningsprojekt kommer du att arbeta i framtiden?
Precis förra veckan fick vi ett glädjande besked om att vi kommer att få finansiering för vårt forskningsprojekt om en rättvis och godtagbar grön omställning. Projektet beviljades finansiering inom ramen för det sexåriga programmet Energilösningar som en del av en rättvis grön övergång. Programmet tillhör Rådet för strategisk forskning i anslutning till Finlands Akademi och slutförs 2029.
Forskningsprojektet genomförs av ett konsortium som består av VATT och flera universitet. På VATT deltar hela min forskningsgrupp med fem personer som arbetar med energi-, miljö- och klimatpolitiska teman, och jag som forskningsledare, och forskare i lokal offentlig ekonomi.
Forskningen i rättvis och godtagbar klimatpolitik har samband med våra befintliga forskningsteman. Det är intressant hur nyttan och kostnaderna fördelas mellan olika regioner och grupper. Hur godtagbar anser folk klimatpolitiken vara?
Utifrån studier som berör andra länder känner vi till att klimatpolitik som inte särskilt är riktad på låginkomsttagare är godtagbar. Individer kan också ha mycket olika utgångspunkter, till exempel för att ta itu med sådana utmaningar som en energikris innebär. När elföretagen till exempel började sälja nya elavtal som endast erbjöd börsel, var det orimligt att anta att alla medborgare skulle ha den kapacitet och digital kompetens som behövs för att följa elpriset i realtid.
Vilken samhällsfråga skulle du vilja ha svar på just nu?
Jag skulle vilja ha och också dela ut mer information om de verkliga fördelarna med klimatpolitiken i förhållande till kostnaderna. Jag hör många missförstånd om detta i den offentliga debatten.
I vårens valdebatter uttrycktes till exempel oro över att klimatpolitiken skulle medför enorma kostnader som gör att företag flyr utomlands. Dessa påståenden stöds inte av några forskningsrön. Tillförlitliga undersökningar som bygger på omfattande material från EU-länder ger oss information som bygger på företagens verkliga val. Den ekonomiska forskningen visar att företagen har kunnat anpassa sig till den nya lagstiftningen och hittat metoder för en grön omställning.
Marita Laukkanen
Blog
Blogit
VATT utnämningar
energipolitik
klimatpolitik
