Utredning: Förändringstryck på beskattningen på grund av klimatpolitiken, ny teknik och den internationella bolagsskattekonkurrensen
En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklingen inom AI och robotik samt den digitala affärsverksamhetens och plattformsekonomins frammarsch skapar förändringstryck.
Enligt utredningen är det inte ändamålsenligt för Finland att införa en robotskatt för att hindra införandet av ny teknik som ersätter arbetskraft, eftersom det skulle försämra den finländska produktionens konkurrenskraft på världsmarknaden. Robotskatt kan inte skydda finländska arbetstagare för konkurrens med utländska robotar.
Digitala plattformar kan förpliktas att lämna ut information
Det nuvarande skattesystemet har förmåga att anpassa sig till den utveckling som följer med plattformsekonomin, men skattekontrollen står inför utmaningar. Dessa utmaningar kan förebyggas med att förplikta digitala plattformar att till skattemyndigheten lämna ut uppgifter om betalningstransaktioner.
Digitala plattformar har ofta verksamhet över nationsgränserna, och därför bör frågan drivas vidare i internationellt samarbete åtminstone inom EU.
Behov av internationellt samarbete inom bolagsbeskattningen
Den nedåtgående trenden i bolagsskattegraderna till följd av globaliseringen kan antas fortsätta. Nedgången kan dock hejdas genom skattesamordning mellan länderna.
En möjlig åtgärd är att fastställa en miniminivå för bolagsskatt. Ett effektivare sätt att begränsa bolagsskattekonkurrensen är att övergå till målstatsbeskattning, vilket innebär att skatteinkomsterna fördelas mellan länderna utifrån var företagens produkter konsumeras. Enligt utredningen lönar det sig för Finland att förhålla sig öppet till den diskussion som förs i EU och ekonomiorganisationen OECD.
Migrationsströmmarna orsakar inga nödvändiga ändringar i beskattningen
Under de senaste årtiondena har det inte skett någon betydande ökning i finländarnas flyttningsrörelser till utlandet. Man kan inte heller konstatera något tydligt samband mellan valet av målland och beskattningen eller utbildningsavkastningen i landet.
De internationella migrationsströmmarna ger ingen särskild anledning att ändra den allmänna inkomstbeskattningen. Den nuvarande skattemässiga särbehandlingen av utländska nyckelpersoner är emellertid en välmotiverad lösning.
Beskattningen av växthusgasutsläpp bör harmoniseras
Beskattning bör ses som en viktig klimatpolitisk åtgärd, åtminstone inom ansvarsfördelningssektorn. Sektorn, som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, omfattar bland annat inhemsk trafik och transport, jordbruk och uppvärmning av byggnader. En så harmoniserad skattenivå som möjligt för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen där det är billigast.
Beskattningen av växthusgasutsläpp bör skärpas, och skärpningarna bör i första hand riktas på lågt beskattade utsläpp från fossila bränslen.
Utsläppsskatter som hänger samman med klimatpolitiken är inte en lösning på det hållbarhetsunderskott som orsakas av den åldrande befolkningen. Enligt de klimatpolitiska målen måste växthusgasutsläppen minskas snabbt. Samtidigt minskar också utsläppsskatteintäkterna.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi).
Rapporten (på finska): Verotuksen muutospaineet ja tulevaisuus
Ilpo Kauppinen
Kaisa Kotakorpi
Olli Ropponen
Seppo Kari
Företagsreglering och internationell ekonomi
Nyheter
Pressmeddelande
Uutiset ja tiedotteet
beskattning
energibeskattning
företagsbeskattning
internationell företagsbeskattning
klimat
klimatpolitik
koldioxidskatt
migration
offentlig ekonomi
punktskatter
samfundsskatt
skattepolitik
åldrande befolkning
