Utredning: Välriktat stöd till laddningsinfrastruktur främjar elektrifiering av trafik
Undersökningen visar att utvecklingen av en laddningsinfrastruktur med hög effekt längs huvudlederna är kopplad till efterfrågan på elbilar. Offentliga investeringar kommer även i fortsättningen att behövas längs rutter som fortfarande har en svag täckning vad gäller laddningsinfrastruktur.
Forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral och Finlands miljöcentral utredde de offentliga stödens inverkan på elektrifiering av trafik och uppnående av mål för utsläppsminskning. I undersökningen granskades det stöd som Energimyndigheten förvaltar för offentlig laddningsinfrastruktur och det stöd för privat laddningsinfrastruktur som Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet beviljar husbolag och sammanslutningar.
De offentliga snabbladdningsplatserna har en koppling till efterfrågan på elbilar
Undersökningen visade att förbättrad laddningsinfrastruktur längs de rutter som hushåll sannolikt använder har bidragit till att elbilar skaffas. När det maximala avståndet mellan laddningsplatserna förkortades med 10 kilometer, ökade sannolikheten för att skaffa en elbil med så mycket som 10 procent.
Utbyggnaden av laddningsinfrastrukturen var tydligast förknippad med beslut att köpa elbil bland hushåll som uppskattades regelbundet köra mer än 200 km. På kortare sträckor behöver bilen inte nödvändigtvis laddas under resan.
”Att utveckla ett laddningsnätverk med hög effekt kan vara ett fungerande sätt att öka andelen elbilar och minska utsläppen från vägtrafiken. Särskilt i stadsområden bör man också främja andelen kollektivtrafik samt fotgängar- och cykeltrafik”, säger Anna Sahari, specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral.
Med offentligt stöd lönar det sig att bygga laddningsplatser som annars inte skulle byggas
Enligt utredningen finns det i nästan 70 procent av kommunerna i Finland byggprojekt för offentlig laddningsinfrastruktur som fått stöd. Sett till antalet projekt var 90 procent av de offentligt stödda projekten för byggande av laddningsplatser belägna i Västra och Södra Finland. I dessa regioner är också trafikvolymerna störst.
Laddningsnätverkets täckning är svagast i Östra och Norra Finland. I området finns det vägar där avstånden mellan laddningsplatserna är långa, och trafikvolymerna är inte nödvändigtvis tillräckligt stora för att ge upphov till privata investeringar i dyra supersnabbladdningsplatser.
”I fortsättningen behövs offentliga investeringar i laddningsinfrastruktur med hög effekt längs rutter där avstånden mellan laddningsplatserna fortfarande är mycket långa. För att trafiken ska kunna elektrifieras i Finland måste alla platser vara tillgängliga med elbil”, förklarar Jouni Räihä, forskare vid Finlands miljöcentral.
Utvecklingsstöd för privat laddningsinfrastruktur påskyndade och utökade investeringarna
Enligt undersökningen ökade stöden från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för privat laddningsinfrastruktur anskaffningen av elbilar, men investeringarnas inverkan på utsläppen är måttlig i förhållande till de totala utsläppen från vägtrafiken. Tillsammans kommer de projekt som fått stöd fram till 2022 att minska vägtrafikutsläppen fram till 2033 med högst 62–88 tusen ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar mindre än en procent av de årliga vägtrafikutsläppen 2022.
Enkäten visade att stöd till privat laddningsinfrastruktur tidigarelade utbyggnaden av laddningskapaciteten med i genomsnitt tre år. Över hälften av de tillfrågade uppgav också att laddningskapaciteten byggdes ut mer än vad som skulle ha gjorts utan stödet. Enligt svaren skulle en del av investeringarna dock ha gjorts även utan offentligt stöd.
”Tidsplanen för klimatmålen är snäv och stödet från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet påskyndade privata investeringar i laddningsinfrastrukturen. I fortsättningen bör stöd för privat infrastruktur riktas till områden där det är särskilt utmanande att bygga laddningsinfrastruktur”, säger Anna Sahari.
Snäv tidsplan för utsläppsminskningar inom vägtrafiken
Finland har förbundit sig att fram till 2030 minska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn, som inte omfattas av utsläppshandeln, med 50 procent jämfört med 2005 års nivå. År 2022 uppgick växthusgasutsläppen från ansvarsfördelningssektorn i Finland till 26,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Under de följande sex åren ska utsläppen från ansvarsfördelningssektorn minskas med en tredjedel till 17,2 ton koldioxidekvivalenter.
Den inhemska trafikens växthusgasutsläpp (utan luftfart) uppgick 2022 till totalt cirka 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är cirka 37 procent av utsläppen från ansvarsfördelningssektorn och cirka 21 procent av de totala utsläppen. Eftersom vägtrafiken är den största enskilda utsläppskällan inom ansvarsfördelningssektorn är det just vägtrafiken som i hög grad är föremål för målet med utsläppsminskning. Att köra elbil i Finland medför betydligt mindre utsläpp än att köra med en bil med förbränningsmotor.
”Att vägtrafiken elektrifieras är en förutsättning för att utsläppsmålen ska kunna nås, men det räcker inte i sig. Beskattningen och lagstiftningen bör också konsekvent styra till en minskad användning av fossila bränslen och en övergång till mer hållbara färdsätt”, konstaterar forskarna.
Policy Brief
Eija Ferreira, Marita Laukkanen, Kimmo Palanne, Jouni Räihä, Anna Sahari, Saara Sumu, Emilia Suomalainen, Sampo Vesanen (2024) Hyvin kohdennetut latausinfrastruktuurin tuet voivat edistää liikenteen sähköistymistä. Valtioneuvoston Selvitys- ja tutkimustoiminta. Policy Brief 2024: 10.
Raportti
Eija Ferreira, Marita Laukkanen, Kimmo Palanne, Jouni Räihä, Anna Sahari, Saara Sumu, Emilia Suomalainen, Sampo Vesanen (2024) Latausinfratukien vaikuttavuuden arviointi: Loppuraportti. Valtioneuvoston Selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2024:14.
Mer information ges av:
Anna Sahari, specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, tfn 0295 519 511, [email protected]
Jouni Räihä, forskare, Finlands miljöcentral (Syke), tfn 0295 252 243, [email protected]
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
Anna Sahari
Kimmo Palanne
Marita Laukkanen
Energi, klimat och miljö
Energi-, klimat- och miljöpolitik
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
energi, klimat och miljö
energi- och klimatpolitik
klimat
klimatpolitik
