EU drömmer om en grön utveckling men det går motigt för miljöinnovationer – hur står det till i Finland?
2.6.2020 Blog Anni Huhtala
Europeiska kommissionen hann vid årsskiftet offentliggöra sitt klimatprogram, den gröna given. Programmet debatterades också här hemma i riksdagen strax innan coronapandemin bröt ut. Medan EU planerar räddningspaket med anledning av pandemin, är det läge att dra sig till minnes investeringsplanen för ett hållbart Europa. Investeringsplanen var tänkt att stöda den gröna given. Planen var att åren 2021–2027 komma upp till minst 1 000 miljarder euro i investeringar, som till hälften skulle finansieras från unionens budget.
Det är intressant att se om krisen till följd av coronapandemin medför ändringar i EU:s planer för miljöutveckling. Åtminstone retoriken om miljöstimulans kan tänkas passa in i eftervården.
Den gröna given var tänkt som en ny tillväxtstrategi som gör EU till ett ”rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi”. EU skulle vara klimatneutralt 2050 och till mellanetapperna hörde skärpning av de tidigare fastställda målen för minskning av växthusgasutsläppen.
Enligt EU-kommissionens egna makroekonomiska scenarier kan huvudmålet för den gröna given, det vill säga klimatneutralitet 2050, uppnås utan några som helst negativa konsekvenser för tillväxten inom EU:s ekonomiska område. Växthusgasutsläppen ska minska med 80 procent och resten av utsläppen tas upp genom koldioxidinfångning och lagring (carbon capture and storage, CCS) och i kolsänkor.
I kommissionens scenarier drivs den gröna given och strukturomvandlingen i EU:s ekonomi av ändringar i sätten att producera energi. Förädlingsvärdet i energiproduktion och transporter som bygger på fossila bränslen och drivmedel skärs ner. Klimatneutraliteten uppnås genom FoU-insatser och stora investeringar i miljöteknik. Den europeiska industriproduktionens globala konkurrenskraft bygger också i stor utsträckning på förmågan att utveckla och utnyttja miljöteknik.
Saknar förhoppningarna på innovationer substans??
Hur bra har olika länder hittills gjort ifrån sig vad gäller innovationer inom miljöteknik? Figur 1 beskriver antalen patent för tekniker för motarbetande av klimatförändringen i ett antal europeiska länder och i USA. Antalen patent per en miljon invånare har beräknats utifrån OECD:s statistik över patent.
Figur 1. Antal klimatpatent (per en miljon invånare). Källor: OECD.Stat. och Huhtala (2019, 186).
Jämförelsen visar att Finland ligger relativt bra till i fråga om patent, men ingalunda i framkant. Danmarks goda resultat förklaras av många patent inom vindkraft. Genombrottet för vindkraft och teknikens förbättrade lönsamhet bygger på investeringar i långsiktigt FoU-arbete som har pågått i Danmark längre än till exempel i Finland.
Det är intressant att enligt figuren minskade antalet miljöteknikpatent fram till 2015 (sista året i statistiken). Efter en period med kraftig ökning registrerades toppnoteringarna kring 2010. Samma fenomen kan skönjas överallt i världen. Detta har noterats av Popp m.fl. (2020) som i en färsk publikation lägger fram hypoteser om varför detsamma har inträffat inom energisektorn som förväntas genomgå stora förändringar.
Varför ser vi inga patent och företag med ny teknik inom energisektorn?
Innovationer förväntas speciellt inom utveckling och implementering av koldioxidsnål och miljövänlig teknik. Nya genombrott inom energisektorn behövs speciellt för lagring av energi från ojämna källor för förnybar energi – vind- och solkraft – och för balansreglering i kraftnätet. Därför är det oroväckande att innovationsaktiviteten inom miljöteknik har avtagit.
Popp m.fl. (2020) resonerar kring vad det minskande antalet energiteknikpatent kan bero på. För det första domineras energisektorn av hävd av ett produktionssätt som är mycket koncentrerat, kapitalintensivt och väletablerat. I Finland kan vi nämna som exempel debatten kring torv. Även FoU har inom energisektorn varit en domän för storföretag som inte har varit lika förändringsbenägna som motsvarande företag inom andra sektorer. För det andra kräver energiteknikinnovationer mer avancerade tekniska kunskaper, bland annat i informationsteknik. It-branschen är flexiblare och mer modulär till sin beskaffenhet och även små företag kan klara sig där. Det behövs sinsemellan kompatibla it-lösningar för exempelvis automatiserad energiförbrukning i byggnader eller användning av mobila enheter.
Med vilka politiska medel ska det gå att stimulera innovationer i miljöteknik?
EU:s väg – Finlands väg?
Enligt kommissionen kan Parisavtalet vara en viktig drivkraft för konkurrenskraften inom EU:s industriproduktion före medlet av innevarande sekel. EU uppmuntrar utsläppsminskningar genom att prissätta koldioxidutsläppen bland annat med utsläppshandel och så kallade pigouvianska skatter. I kommissionens scenarieanalys ökar priset på koldioxidutsläpp till 250–350 euro per ton år 2050. EU:s strategi är att uppnå en betydande marknadsandel inom tekniker för hanteringen av och anpassningen till klimateffekter, som enligt uppskattningar kommer att öka med 1–2 biljoner euro per år till år 2030.
Finland har gärna visat upp sig som ett ingenjörsfolk som hittar på praktiska lösningar för både egna och andras behov. Däremot har man gärna låtit andra ta hand om försäljningen och marknadsföringen.
Trots den lösningsorienterade retoriken har Finland inte på länge nämnvärt ökat satsningarna på forskning, produktutveckling och innovation. Andra länder som i likhet med Finland har knappa naturresurser, höga arbetskraftskostnader och små hemmamarknader – nämligen Sydkorea, Israel och Taiwan – har valt en annan väg och kan visa upp välfyllda patentportföljer (Barnett 2020).
Pessimisterna tolkar de dalande kurvorna i figur 1 som en förlorad chans. Optimisterna hävdar däremot att loppet inte är kört än och att det inte är för sent att satsa på att styra Finland in på rätt väg uppåt till en bättre framtid.
Referenser
1) Barnett, J.M. (2020) ’Patent Tigers’ and Global Innovation. Regulation 14-18 (Winter 2019–2020).
2) COM (2018) 773 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.
3) European Commission (2018) In-depth analysis in support of the Commission Communication A Clean Planet for all.
4) Statsrådets utredning (2019) Meddelande från EU-kommissionen om den europeiska gröna given (Green deal) 11.12.2019.
5) Huhtala, A. (2019) Ympäristö, sääntely ja kasvu, i verket Honkapohja, S. & Vihriälä, V. (red.) Suomen kasvu – Mikä määrää tahdin muuttuvassa maailmassa? Etla och Paulon Stiftelsen, Helsingfors sid. 177–192.
6) Popp, D., Pless, J., Haščič, I., och Johnstone, N. (2020) Innovation and Entrepreneurship in the Energy Sector, NBER Working Paper 27145.
Anni Huhtala
Blog
Blogit
Energi, miljö och klimatpolitik
Pressmeddelande
cleantech
ekonomisk tillväxt och miljö
energipolitik
förnybar energi
internationella klimatfördrag
klimatpolitik
miljö
miljö- och resurspolitik
miljöekonomi
miljöpolitik
nya teknologier
styrmedel i miljöpolitik
