Vad säger den finska forskningen om konsekvenserna av nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa?
.png/9f2f069b-5095-8210-5bf0-85d94e9407b5?t=1740484704386)
Det finns forskningsresultat från de senaste åren om konsekvenserna av nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa. "Både förkortningen av förtjänstskyddet och sänkningen av dagpenningen förkortar arbetslöshetsperioderna och påskyndar sysselsättningen. Konsekvenserna av det minskade förtjänstskyddet vad gäller kvaliteten på framtida anställningar är sannolikt relativt små”, skriver Tomi Kyyrä, forskningsprofessor vid VATT.
.png/9f2f069b-5095-8210-5bf0-85d94e9407b5?t=1740484704386)
Nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa har väckt mycket kritik. I en artikel i Helsingin Sanomat nyligen befarade man att nedskärningarna skulle tvinga arbetslösa att ta emot lågavlönade korttidsarbeten, med resultatet att effekterna av sysselsättningsökningen skulle bli obetydliga på de offentliga finanserna.
Forskningsresultaten stöder dock inte denna uppfattning, åtminstone inte att denna hypotes skulle stämma helt och hållet.
Fördelar med förtjänstskyddet
Det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa dämpar de ekonomiska konsekvenserna vid arbetslöshet och erbjuder den arbetslöse ekonomiska möjligheter att under en längre tid söka ett arbete som motsvarar den egna kompetensen.
Om den arbetslöse lyckas hitta ett arbete som motsvarar den egna kompetensen, gynnar detta vederbörande genom en högre lön och en stabilare anställning, men främjar även de offentliga finanserna i form av högre skatteintäkter.
Om utkomstskyddet för arbetslösa förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga tjänster, utgör längre jobbsökningsperioder och ett generöst skydd inget problem.
Nackdelar med förtjänstskyddet
Å andra sidan försämrar utkomstskyddet för arbetslösa incitamenten för arbete genom att inkomstskillnaden mellan att arbeta och vara arbetslös minskar. Utkomstskyddet för arbetslösa kan således även leda till inaktivitet vilket medför längre arbetslöshetsperioder då man inte söker jobb lika aktivt. När arbetslösheten drar ut på tiden, riskerar kompetensen att bli inaktuell och det blir allt svårare att få jobberbjudanden.
Det finns en risk att ett generöst utkomstskydd för arbetslösa leder till längre arbetslöshetsperioder utan att de arbetssökande hittar jobb som bättre motsvarar deras kompetens.
Vad den inhemska forskningen visar
Ekonomisk teori ger inget svar på om bättre utkomstskydd för arbetslösa hjälper människor att hitta bättre jobb eller inte, utan här krävs det empirisk forskning. Enligt en undersökning som VATT har genomfört (Kyyrä och Pesola 2020) påskyndade ett kortare förtjänstskydd sysselsättning, men ledde också till kortare anställningar. På grund av undersökningens utformning gällde resultaten endast en ganska specifik grupp, det vill säga arbetslösa, som under den senaste tiden hade haft en oregelbunden arbetslivserfarenhet.
Den andra undersökningen, (Korpela 2023) granskade omständigheterna kring när förtjänstskyddet förkortades med 100 dagar åren 2014 och 2017. Den första förkortningen gällde endast arbetslösa med mindre än tre års arbetslivserfarenhet. Förkortningen av förtjänstskyddet påverkade inte arbetslöshetens varaktighet och inte heller kvaliteten på efterföljande anställningar för den här gruppen.
Resultatet, att förkortningen inte ens påverkade arbetslöshetens varaktighet, är överraskande. En av förklaringarna till resultatet är att 2014 års reform genomfördes på ett avvikande sätt: arbetslöshetskassan betalade nämligen ut ytterligare 100 dagars förmån på samma nivå som grunddagpenningen till de som drabbades av sänkningen. Reformen påverkade alltså inte tidpunkten för när personer som varit arbetslösa en längre tid blev hänvisade till FPA. Om man upplevde ärendehanteringen hos FPA som krångligare än den hos arbetslöshetskassan, kan reformens genomförande förklara varför effekterna uteblev.
Reformen år 2017 skulle förkorta förtjänstskyddets varaktighet med 100 dagar för nästan alla arbetslösa och även tidigarelägga den tidpunkt då långtidsarbetslösa skulle bli tvungna att vända sig till FPA för att ansöka om arbetslöshetsförmåner. Reformen förkortade arbetslöshetsperioderna, men hade ingen inverkan på kvaliteten på efterföljande anställningar.
Ju mindre skydd, desto kortare arbetslöshet
Finska studier visar att förtjänstskyddets varaktighet har en tydlig effekt på arbetslöshetsperiodernas längd, även om effekten kan vara obetydlig bland personer med kort arbetslöshet.
I genomsnitt verkar dock inte förtjänstskyddets varaktighet ha någon inverkan på kvaliteten på efterföljande anställningar, exempelvis när det gäller längden och lönenivån. Skyddets varaktighet kan dock påverka anställningsförhållandena för vissa grupper, till exempel personer med en oregelbunden arbetslivserfarenhet.
De finska resultaten ligger i linje med erfarenheterna från andra länder. Resultaten av effekterna på den inkomstrelaterade dagpenningens storlek är likartade: en högre dagpenning bromsar sysselsättningen, men dess inverkan på kvaliteten på efterföljande anställningar är oklar – i allmänhet har den inte kunnat påvisas eller så har den varit obetydlig.
Mer information:
Heikki Korpela, Tomi Kyyrä och Hanna Pesola (2023): Ansioturvan lyhentämisen vaikutukset vaihtelevat. (Konsekvenserna av nedskärningarna i förtjänstskyddet varierar.) Policy brief om resultaten av de studier som nämns i bloggen.
Undersökningar:
Heikki Korpela (2023): Changing the unemployment insurance duration: heterogeneous effects and an unbudging exit spike. VATT Working Papers 158.
Tomi Kyyrä och Hanna Pesola (2020). The effects of unemployment benefit duration: Evidence from residual benefit duration. Labour Economics 65.
Tomi Kyyrä
Blog
Blogit
arbetslöshet
arbetsmarknad
utkomstskydd för arbetslösa
