Hur valdes daghem till försöket med tvåårig förskoleundervisning?

9.12.2021 Blog

I Finland genomförs ett unikt försök för förskoleundervisning som varar längre än ett år enligt regeringsprogrammet I den här bloggen berättar vi mer om bakgrunden till forskningen och hur olika daghemsgrupper lottades ut till försöks- och kontrollgrupper runt om i Finland.

Bild: BBC Creative / Unsplash

Undervisnings- och kulturministeriet valde Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) till att genomföra uppföljningsundersökningen om den tvååriga förskoleundervisningen i samarbete med Aalto-universitet samt Helsingfors universitet, Jyväskylä universitet och Åbo universitet. Syftet med det tvååriga ”förskoleförsöket” är att bedöma hur tidigareläggningen av förskoleundervisningen med ett år påverkar barnens färdigheter för skolan. De färdigheter som bedömdes var bland annat läs- och räknekunskaper, självkänsla och sociala färdigheter.

I försöket jämförs skillnader i inlärningsförmågan i början av skolan mellan barn som deltagit i förskoleundervisning i olika långa tidsperioder. Barn i daghem som valts till försöksgruppen börjar i förskolan ett år tidigare, det vill säga när de är fem år gamla, enligt läroplanen för den tvååriga förskoleundervisningen. Som kontrollgrupp fungerar de barn som omfattas av den vanliga förskoleverksamheten eller får vård i hemmet och som börjar i förskolan som normalt när de är sex år gamla. När barnen är i första klass, det vill säga när de är ungefär sju år, jämförs skolmognaden hos barnen i försöksgruppen med skolmognaden hos barnen i kontrollgruppen.

Hur genomfördes utlottning av daghem?

Kommuner och daghem som deltar i det tvååriga daghemsförsöket valdes genom utlottning. Det är fråga om så kallat randomiserat fältförsök, alltså en utlottning avgör om deltagaren placeras till försöksgruppen. Först utredes hur många kommuner hade daghem som kvalificerar sig för försöket. Ett daghem som kvalificerar sig för försöket kan erbjuda barnen en möjlighet att fortsätta i småbarnspedagogiken efter förskoleundervisningen.

I början uppdelades kommunerna in i två grupper enligt hur många för försöket kvalificerade daghem det uppskattades finnas i kommunen. I den första gruppen finns de små kommuner i vilka det finns minst ett men högst fyra kvalificerade daghem. 85 små kommuner är lämpade för försöket. I den andra gruppen finns de stora kommunerna där antalet kvalificerade daghem är fem eller mer. Antalet stora kommuner är 94. I båda grupperna genomfördes utlottningen separat och på ett lite annorlunda sätt för att kunna säkerställa jämförbarheten.

Karta 1 Kommuner med minst ett kvalificerat daghem för försöket.

Karta 1 Kommuner med minst ett kvalificerat daghem för försöket.

På kartan anges med grå färg de kommuner där man bedömt att det inte finns några för försöket kvalificerade daghem. Med ett daghem kvalificerat för försöket avses ett sådant daghem där barn kan fortsätta i småbarnspedagogik efter förskolan. Kommunerna som blev kvar uppdelades i stora och små kommuner enligt antal för försöket kvalificerade daghem som det uppskattades finnas i dessa kommuner. I små kommuner uppskattades det finnas 1–4 till försöket kvalificerade daghem och i stora kommuner 5 eller flera.

De små kommunerna uppdelades i utlottningsgrupper enligt regionförvaltningsverkets verksamhetsområden för att alla regioner skulle representeras. Efter detta lottades från varje utlottningsgrupp hälften av kommunerna ut till försöksgruppen och den andra hälften till kontrollgruppen. I utlottningen kontrollerades att likadana kommuner hamnade i både försöksgruppen och kontrollgruppen. För små kommuner användes genomsnittliga inkomster i kommuner, befolkningens utbildningsnivå och antal individer med främmande språk som modersmål som jämförelsekriterier. 42 små kommuner valdes till försöksgruppen och 43 små kommuner till kontrollgruppen.

Karta 2 Resultat i utlottningen av kommuner bland stora och små kommuner.

Karta 2 Resultat i utlottningen av kommuner bland stora och små kommuner.

På kartan till vänster visas hur de små kommunerna har uppdelats i försöks- och kontrollkommuner. Utdelning genomfördes genom utlottning. Kartan till höger visar de stora kommunerna som valdes till försöket med röd färg. Kommunerna valdes genom utlottning. Kommunerna med ljus färg lämnades utanför försöket av budgetskäl. Inom kommunerna markerade med rött delades daghem vidare in i försöks- och kontrollgrupper genom en separat utlottning. Gränserna mellan regionförvaltningsverkens verksamhetsområden har markerats med mörk färg.

På liknande sätt indelades 94 stora kommuner i mindre lokala utlottningsgrupper. Vid sidan av den regionala förvaltningens verksamhetsområde beaktades antalet daghem då utlottningsgrupper bildades. Exempelvis utgör kommunerna med 20–50 kvalificerade daghem i östra Finland en utlottningsgrupp som omfattar tre kommuner (Joensuu, Kuopio, S:t Michel). Eftersom avgiftsfri förskoleundervisning av budgetskäl inte kunde ordnas till alla kommuner, antogs bara 63 stora kommuner till utlottningen av daghem.

I stora kommuner utlottades först de kommuner som deltar i försöket och sedan daghemmen inom kommunerna. Först valdes cirka 65 procent av de stora kommunerna slumpmässigt från varje utlottningsgrupp. Sedan lottades daghem inom de stora kommunerna ut. Av de kvalificerade daghemmen i varje utvald kommun lottades cirka 40 procent ut till försöksgruppen. Vid utlottningen kontrollerades att det för varje kommun hamnade likadana daghem både i försöksgruppen och i kontrollgruppen. Likheten för daghem i stora kommuner jämfördes med kriterier såsom inkomst, språk och utbildning i familjerna som var kunder i daghemmen, samt andelen ensamförsörjare bland kunderna.

Skillnaden mellan stora och små kommuner i utlottningen är att i små kommuner utfördes utlottningen på kommunnivån och i stora kommuner på daghemsnivå. Både i små och stora kommuner hade den regionala representationen säkerställts genom att dela in grupperna i regionförvaltningsverkens verksamhetsområden.

Kommuner och daghem utlottade till försöket

I utlottningen valdes 42 små kommuner till det tvååriga försöket för förskoleundervisning. I små kommuner som utlottades till försöksgruppen organiseras försöksverksamhet i förskoleundervisning för femåriga i alla kvalificerade daghem. I kontrollkommunerna blir det inga ändringar i verksamheten. I stora kommuner organiseras förskoleundervisning för femåriga enligt läroplanen för försöket bara i de daghem som lottades ut till försöksgruppen. I daghem som hör till kontrollgruppen organiseras verksamheten på samma sätt som tidigare.

Tabell 1. Antal daghem och barn i stora och små kommuner som deltar i försöket.

	Stora kommuner (63)		Små kommuner (85)
	Daghem	Barn	Daghem	Barn
Försöksgrupp	297	5792	136	1974
Kontrollgrupp	453	8886	131	1701
Total	750	14678	267	3675

Bild: Siffrorna i denna tabell anger hur många daghem deltog i utlottningen och antalet barn i dessa daghem då utlottningen genomfördes. Antalet barn i tabellen kan avvika från det hur många barn som i praktiken deltar i den tvååriga förskoleundervisningen eftersom barnen kan flytta, byta daghem eller av någon annan anledning sluta i försöksverksamheten efter lottningen.

I försöket inkluderas även barn som får hemvård. För några barn i målgruppen (födda i 2016) som bor i närheten av till försöksgruppen lottade daghem, och som vid tidpunkten för lottningen fick hemvård, erbjöds avgiftsfri tvåårig förskoleundervisning. Som kontrollgrupp till sådana barn fungerar barn som vid utlottningstidpunkten bor i närheten av kontrolldaghem och som är i hemvård. Dessa barn har räknats med i siffrorna i Tabell 1. Familjedagvård och gruppfamiljedagvård har inte tagits med granskningen.

Ytterligare information:

Specialforskare Ramin Izadi, Statens ekonomiska forskningscentral, [email protected]

Biträdande professor Matti Sarvimäki, Aalto-universitetet och Statens ekonomiska forskningscentral, [email protected]

Information om det tvååriga försöket med förskoleundervisning finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats.

Matti Sarvimäki Ramin Izadi

Arbetsmarknad och utbildning Blog Blogit Utbildning grundskola kommuner kompetens läranderesultat regionalisering skolinstitutioner skolkvalitet utbildning