VATT:s undersökning: Stora regionala löneskillnader mellan anställda inom social- och hälsovården inom den offentliga sektorn
Social- och hälsovårdspersonalen inom den offentliga sektorn har de högsta lönerna inom Östra Nylands välfärdsområde och de lägsta inom Södra Savolax välfärdsområde. Inom primärvården är lönerna i Helsingfors nästan de lägsta i landet, framgår det av en undersökning som Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) publicerade i dag.
Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) har undersökt skillnaderna i löner mellan anställda inom social- och hälsovården i de olika välfärdsområdena. Syftet var att ta fram information till statsrådet för att förbättra finansieringsmodellen för välfärdsområdena.
Löneskillnaderna mellan välfärdsområdena till och med 6 procent
Det omfattande materialet på omkring 460 000 riksomfattande löneuppgifter visar löneskillnaderna mellan anställda inom social- och hälsovården i olika välfärdsområden: ”Avlöningen i Kymmenedalens välfärdsområde är på landets genomsnittsnivå, från vilka avvikelserna uppgår till 4 procent högre och 2 procent lägre. Som störst är den regionala skillnaden i timlöner för anställda inom social- och hälsovården som övergår till välfärdsområdena alltså totalt 6 procent”, sammanfattar Teemu Lyytikäinen, ledande forskare vid VATT.
”Eftersom arbetskraftskostnaderna utgör 69 procent av produktionskostnaderna på 20 miljarder euro för tjänster inom social- och hälsovården, kan löneskillnaderna leda till betydande skillnader i priset på serviceproduktionen i områdena”, beskriver Lyytikäinen forskningsresultatets betydelse för social- och hälsovårdsreformen.
Regionala löneskillnader inom primärvården och den specialiserade sjukvården
I undersökningen granskades även löneskillnaderna inom sektorerna mellan välfärdsområdena: ”Personalen inom primärvården får överallt i landet med undantag av välfärdsområdet Birkaland högre lön än i Helsingfors. Jämfört med Östra Nyland och Lappland släpar Helsingfors ungefär sex procent efter i lönenivån”, säger Lyytikäinen.
”Resultaten avspeglar problemen med tillgång på personal inom primärvården utanför huvudstadsregionen och tyder på att man har försökt lösa problemen genom övertidsarbete och högre löner”, säger Lyytikäinen.
Inom den specialiserade sjukvården är det nästan tvärtom. Överallt i Finland, förutom välfärdsområdena i Nyland, är lönerna lägre än i Helsingfors.
Det finns också stora skillnader i lönerna mellan anställda inom socialväsendet: ”I äldreomsorgen och den övriga socialvården är Helsingfors och Nyland i topp vad gäller lönerna och merparten av timlönerna i resten av landet är upp till fyra procent lägre”, berättar Lyytikäinen om forskningsresultatet för socialväsendet.
Då löneskillnaderna inom den privata sektorn granskas framgår det att lönerna för anställda inom social- och hälsovården inom den privata sektorn i Helsingfors är omkring 5 procent högre än i resten av landet.
Konflikt mellan regional likabehandling och begränsning av kostnader
Löneskillnaderna gör det svårt att uppnå de viktigaste målen för social- och hälsovårdsreformen: ”Att bortse från löneskillnaderna skulle vara ett problem för den regionala likabehandlingen. Att ta hänsyn till löneskillnaderna skulle däremot vara ett problem när det gäller att begränsa kostnaderna.
Om staten helt kompenserade löneskillnaderna skulle det leda till att välfärdsregionerna inte skulle ha något incitament till återhållsam löneutveckling”, sammanfattar Lyytikäinen det grundläggande problemet.
Vid statsrådet förbereds för närvarande en förbättring av finansieringsmodellen för välfärdsområdena.
Också en forskningsrapport med embargo är tillgänglig för medierna på förhand
VATT:s forskargrupp (Teemu Lyytikäinen, Tanja Saxell, Markku Siikanen och Max Toikka) kartlade de regionala löneskillnaderna mellan anställda inom social- och hälsovården inom den offentliga sektorn utifrån ett omfattande material med omkring 460 000 löneuppgifter från åren 2016–2018. I materialet ingår nästan alla anställda inom social- och hälsovården som övergår till välfärdsområdena. Bland jämförelsegrupperna fanns bland annat anställda inom social- och hälsovården inom den privata sektorn och andra anställda inom den offentliga sektorn. Undersökningen beställdes av social- och hälsovårdsministeriet och ingår i en mer omfattande forskning som genomförs i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.
Vid behov lämnar Torsti Grönberg (kontaktuppgifter nedan) från VATT:s kommunikation hela forskningsrapporten till representanter för medier så att de kan ta del av rapporten på förhand. Samma embargo, den 25 mars kl. 01.00, gäller för rapporten som för denna information.
Ytterligare information lämnas av:
Forskning: Alueelliset palkkaerot sosiaali- ja terveydenhuollossa
Teemu Lyytikäinen, ledande forskare vid VATT, forskningsledare (+358 295 519 431 och [email protected])
Torsti Grönberg/VATT:s kommunikation (050 4636 859 och [email protected]).
Markku Siikanen
Max Toikka
Tanja Saxell
Teemu Lyytikäinen
Hälsovårdstjänster
Kommuner och välfärdsområden
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
arbetsmarknad
hälso- och sjukvård
löneklyfta
offentlig ekonomi
offentlig service
ojämställdhet
social- och hälsovårdtjänster
