VATT:s första år: Välfärdsstaten under lupp under den ekonomiska recessionen och i Nokia-Finland
Reino Hjerppe ledde Statens ekonomiska forskningscentral under dess första sexton år genom en tuff ekonomisk recession, EU-medlemskapsförhandlingar och Nokias framgångsår. Under dessa år utvecklades även den finländska tillämpande empiriska ekonomiska vetenskapen snabbt. ”Utbildning och kompetens innebär framgångsrik nationalekonomi”, säger nu vår första överdirektör.
VATT grundades i oktober 1990 genom att Finansministeriets planeringssekretariat (SUSI) och Ekonomiska planeringscentralen (TASKU) slogs ihop. Finansministeriet ville koncentrera forskningen vid ett externt centralt ämbetsverk.
– Under VATT:s tidiga år framhävdes forskning i arbetsmarknader och arbetslöshet på grund av den höga arbetslösheten. Arbetsmarknadsforskningen fick en stor boost under den här tiden. En annan sak var förstås att man inte fick några fler resurser. Det var hårda tider, drar sig Hjerppe till minnes.
Att granska välfärdsstaten var redan från början en viktig del av VATT:s forskning.
– Den offentliga serviceproduktionen, skatter och inkomstöverföring skapar välfärdsstaten. Som ekonomer är vi intresserade av effektiv serviceproduktion samt de kombinerade effekterna av beskattning och socialskydd, det vill säja hur dessa mekanismer uppmuntrar människor att arbete och bedriva företagsverksamhet, sammanfattar Hjerppe.
Under ekonomiskt svåra tider var beslutsfattarna intresserade av effektivitet och produktivitet.
– Under recessionen forskade man i hur offentliga medel kan allokeras effektivt då det är knappt om pengar. Å andra sidan kommer det väl aldrig att finnas tillräckligt med pengar. Alltid är det svåra tider och man är tvungen att göra val, konstaterar Hjerppe.
Recessionen följdes av EU-medlemskap och Nokias fantastiska framgångsår. Finland hade stora framgångar under tio år. Hjerppe saknar dock inte Nokia.
– Nokias effekt har inte försvunnit. Där lärde vi oss en massa nytt och fick know-how i aldrig tidigare skådat mängd. Nu utnyttjas denna know-how i nya projekt, konstaterar han.
Hjerppe anser inte att Nokias framgångssaga endast var en lycklig slump utan resultatet av en långsiktig innovationspolitik.
– Utbildning och kompetens innebär en framgångsrik nationalekonomi. Detta glöms bort inom den dagliga politiken, då man sparar och sparar. Man förstår inte att utveckling av kompetens utgör grunden för nationalekonomin, varnar Hjerppe.
Tillämpningsbar nationalekonomin på uppgång i Finland
Då VATT inledde sin verksamhet fanns det bara två forskare som doktorerat, Reino Hjerppe och den finländska banbrytaren inom urban ekonomi Heikki Loikkanen. Som mål fastställdes att höja personalens utbildningsnivå och kompetens.
Ännu på 1980-talet var undervisningen i ekonometri anspråkslös vid Helsingfors universitet enligt Hjerppe och det var svårt att hitta forskare som behärskade de dominerande metoderna. VATT började tillsammans med Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet utbilda proffs. En ny slags empirisk forskning utvecklades i synnerhet inom arbetsmarknadsforskningen.
Hjerppe utvidgade sin egen kompetens med forskarbesök utomlands samt internationella uppdrag. Året som magisterstuderande vid University of Rochester och uppdraget som gästforskare vid Stanford University i USA gav perspektiv på hur undervisning och forskning i ekonomi kan se ut som bäst.
– Forskningsarbete är väldigt krävande. Man får ingenting gratis utan forskning kräver flitigt arbete och slit. Man måste vara entusiastisk för att hänga med i utvecklingen. Annars börjar det kännas svårt. En engagerad och samarbetsförmögen personal är en viktig drivkraft för forskning, konstaterar Hjerppe.
Man orkar med ett utmanande arbete då man vet att arbetet belönas. Den egna attityden är även viktig.
– Man bör vara stolt över sina framgångar. Man bör vara glad över att man fått något till stånd och njuta av framgången. Detta är kopplat till en personlig känsla av belöning. Forskarna ska vara nöjda med sitt arbete och uppleva att de utför ett viktigt och betydelsefullt arbete, konstaterar Hjerppe.
– VATT har i 30 års tid lyckats utmärkt med att uppnå de strategiska målen som man fastställde i början av 1990-talet. Det bör man glädja sig över, fortsätter han. Hjerppe berömmer samarbetet med finansministeriet och andra ministerier.
– Ledningen vid Finansministeriet gav VATT frihet till självständig forskning. Efterfrågan på forskning kommer från ministeriet, men forskningsinstitutet är den instans som har den expertis som krävs för forskningen, konstaterar Hjerppe.
Fokus på forskningens effekter
VATT:s uppgift är att producerar forskningsrön till stöd för beslutsfattande. Även om den politiska miljön förändras hela tiden förändras inte principerna för tillämpande forskning.
– Politik är värdeval. Forskningen strävar efter att producera kunskap om hur saker och ting ligger till och hur de påverkar varandra. En politisk beslutsfattare bestämmer i vilken riktning man ska gå, konstaterar Hjerppe. Han är oroad över en inställning där man förminskar betydelsen av vetenskaplig kunskap.
– Det är givetvis farligt om åsikter av detta slag blir vanligare inom politiken. Å andra sidan intygar man i Finland i att regeringen grundar sitt beslutfattande på kunskap. Detta bör vi värna om, säger Hjerppe.
Redan från början var det klart att VATT:s roll även innefattar att delta i den allmänna samhällsdebatten.
– Forskningsresultaten ska uttryckas tydligt och kunna omvandlas till åtgärder så att även vanliga medborgare förstår dem. Det finns många människor som är intresserade av forskning, konstaterar Hjerppe.
I tiderna var detta intresse utgångspunkten även för hans egen karriär.
– Som abiturient kom jag över en gammal lärobok i ekonomi. Jag konstaterade att jag inte förstod någonting, men att jag ville lära mig. Det har varit givande att ta reda på vad ekonomi är. Det har varit en ytterst intressant karriär, ler han.
Reino Hjerppe
Kandidat i statsvetenskap 1966, Helsingfors universitet
Master of Arts 1968, University of Rochester, USA
Doktor i statsvetenskap 1975, Helsingfors universitet
Olika uppdrag vid Statistikcentralen (dåvarande Statistiska huvudkontoret) 1965–77
Professur vid Helsingfors universitets finansinstitut 1977–79
Gästprofessor vid University of Stanford 1979–1980
Chef för finansministeriets planeringssekretariat 1980–88
Ekonomiexpert vid Finlands representation i Bryssel 1988–1990
VATT:s överdirektör 1990–2006
Forskningsdirektör vid FN:s universitets forskningsinstitut för utvecklingsekonomi WIDER 1994–1996
Läs andra intervjuer i serien VATT 30 år:
VATT på 2000-talet: Finanskris, hållbarhetsunderskott och förändringar i forskningsområdet
Nyhet
Nyheter
Uutiset ja tiedotteet
VATT 30 år
Överdirektör intervju
