VATT på 2010-talet: Nationalekonomens tankesätt i den offentliga diskussionen
Juhana Vartiainen jobbade som tjänsteman i Sverige då han blev överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral VATT. Han upplevde det som sin skyldighet att mana på finländarna att korrigera hållbarhetsunderskottet. ”På samma sätt som läkarna försvarar vacciner, bör ekonomer våga framföra ekonomiskt tänkande i samhället”, sammanfattar han sitt krav på sin yrkeskår.
Oro över hållbarhetsunderskottet
Under lågkonjunkturen i Finland 2008–2009 fäste den offentliga diskussionen uppmärksamheten vid Nokia och elektronikindustrin.
– Exportindustrin är viktig, men i diskussionen glömde man helt bort att Finland 2009 gick igenom en strukturell vändpunkt, då den arbetsföra befolkningen började minska, beskriver Vartiainen den ekonomiska diskussionen.
I Sverige förhöll man sig mycket allvarligare till problemet med åldrande, även om det där är mycket mildare och börjar senare än i Finland. Från sin position i Sverige försökte Vartiainen väcka upp finländarna, men upplevde att han i Finland skulle få sin röst bättre hörd.
– Det var en av orsakerna till att jag sökte mig till Finland för att jobba. Förutom att jag ville gå vidare i min karriär, ansåg jag också att jag kunde hämta ekonomiskt tänkande till Finland, berättar Vartiainen.
Vartiainen verkade som VATT:s överdirektör 2012–2015. I Sverige hade han jobbat som ekonomtjänsteman med beredningen av finanspolitiken, särskilt med informationsstyrning av lönebildning och makroanalys. I Finland blev han plötsligt mittpunkt för den finanspolitiska diskussionen.
– I Sverige var jag en alldeles vanlig tjänsteman, men när jag i Finland uttalade mig på ett sätt som i Sverige är helt normalt ur ekonomsynpunkt, så var mina synpunkter plötsligt hemskt underliga, radikala och utmanande, beskriver Vartiainen sin förundran.
Misstron mot ekonomiskt tänkande återspeglar enligt Vartiatinen djupt rotade attityder.
– Finland har länge varit en nation som är intresserad av sin politiska historia och krigshistoria. Ekonomi har varit ett svagare ämne och detta har kunnat skönjas i form av finanspolitiska problem, konstaterar han.
I Sverige finns det förhållandevis flera ekonomer och ekonomkåren är starkare.
– I Sverige har ekonomerna mer makt i den offentliga diskussionen. Ekonomernas argument tas bättre emot i medierna. Även politikerna tror mera på ekonomerna. Överhuvudtaget förhåller man sig i samtliga partier mer positivt till marknadsekonomin än i Finland, jämför Vartiainen attityderna till det ekonomiska tänkadet.
Vilken forskning behöver Finland?
Vartiainens mål som VATT:s överdirektör var att i tankesättet och tillvägagångssätten ingjuta att forskningsinstitutets huvudsakliga uppgift förutom högklassig akademisk forskning är att stöda beslutsfattandet och diskussionen.
– Era artiklar i tidskrifter läses nu, men i allmänhet inte längre om 10 eller 20 år. Om ni däremot har bidragit till en bra skatte-, näringslivsstöds-, eller arbetsmarknadsreform har ni gjort Finland en värdefull och bestående tjänst, berättar Vartiainen om hur han uppmuntrade VATT:s forskare.
Vartiainen beskriver VATT:s anställda som nyckelpersoner.
– Ekonomerna är i nyckelposition då det gäller planeringen och motiveringen av strukturreformen. Ni som forskar och ni som organiserar forskningen är nyckelpersoner för Finland, vädjade
Vartiainen till de anställdas pliktkänsla och självförtroende. Förutom på forskning satsade han även på att utveckla administrationen och kommunikationen.
För Vartiainen är internationell forskning en kvalitetsgaranti.
– Delaktigheten i det internationella vetenskapsfältet är en nödvändig förutsättning för att vi ska kunna genomföra högklassig forskning och göra oss förtjänta av det anseende som forskningen bör åtnjuta, konstaterar han.
Enligt Vartiainen är internationalitet särskilt viktigt i en sektor som ekonomi, där metoderna och frågeställningarna i världen har förenhetligats under de senaste decennierna.
– Ekonomer förstår varandra över landsgränserna, undersöker samma frågor och upplever sig som en del av det världsomspännande ekonomsamfundet. Det tycker jag är en fin sak!, berättar Vartiainen ivrigt.
Ekonomtankegångar i den offentliga diskussionen
Enligt Vartiainen räcker inte enbart forskning av hög kvalitet. Med stöd av forskning är det även forskarnas uppgift att framföra ekonomiska motiveringar i diskussionen.
– Förr tänkte jag att experterna endast producerar en analys och att det är den politiska beslutsfattarens uppgift att motivera de nödvändiga åtgärderna. I dagens värld bör forskarna även ge politikerna retoriska metoder med hjälp av vilka de klarar sig i diskussionen, beskriver Vartiainen förändringen.
Forskarnas stöd är särskilt viktigt då forskningens resultat strider mot den allmänna opinionen. Vartiainen nämner arbetskraftsinvandringen som ett exempel.
– Detta är en fråga i vilken många vanliga finländare vid första ögonkastet är av annan åsikt. Forskarna gör Finland en tjänst om de hjälper politikerna att motivera varför det är förnuftigt att öka arbetskraftsinvandringen, även om det finns arbetslösa i Finland, berättar han.
Enligt Vartiainen är det naivt att utöva en överdriven försiktighet med att ingripa i politiken i en tid då världen är full av olika former av vilseledande påverkan. Forskarnas tystnad stärker missuppfattningarna.
– Vi verkar inom ett område som kryllar av missuppfattningar och systematiskt vilseledande. Då kan en så viktigt yrkeskår som ekonomerna inte bara stå bredvid utan att säga någonting. På samma sätt som läkarna försvarar vacciner, bör ekonomer våga framföra ekonomtangegångar i samhället, kräver Vartiainen.
Allt det som forskaren säger ska kunna motiveras utifrån forskningen och det ekonomiska tänkandet.
Svar på de viktigaste frågorna
I Vartiainens ungdom på 1970-talet gick samhällsdebatten het om huruvida kommunismen eller kapitalismen, plan- eller marknadsekonomin var bättre.
– Diskussionen var inte enbart akademisk, utan det fanns även en hård och i världspolitiken till och med våldsam politisk frontlinje mellan alternativen”, beskriver Vartiainen.
Vartiainen studerade juridik, filosofi och matematik fram till att han sveptes med av ekonomi.
– För mig var keynesianismens, socialismens och marknadsekonomins överlägsenhet samt utvecklingen av välfärdsstaten mellan dessa två allför viktiga frågor att förbigå. Jag tänkte att jag måste lära mig och lösa dessa, säger han.
Det finns ekonomer som förhåller sig till ekonomi mer som en naturvetenskap. De försöker modellera och förklara människornas beteende och marknadens funktion. Vartiainen är inte av annan åsikt.
– För mig har nationalekonomi alltid varit en grundläggande samhällsvetenskap som svarar på den stora frågan om vad som utgör ett gott samhälle, beskriver han sitt intresse för nationalekonomi.
– Jag är ytterst glad över att ha fått jobba på VATT, avslutar Vartiainen intervjun.
Juhana Vartiainen
Politices magister (nationalekonomi) 1983, Helsingfors universitet och London School of Economics
Politices doktor (nationalekonomi) 1992, Helsingfors universitet
Finlands Akademis kommitté för samhällsvetenskap, högsta forskningsassistent 1984–1986
Löntagarnas forskningsinstitut, äldre forskare 1993–1996
Löntagarnas forskningsinstitut, specialforskare 1996–1998
Löntagarnas forskningsinstitut, forskningskoordinator 1999–2005
Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF), forskare 2002–2003
Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF), verkställande direktör 2003–2005
Konjunkturinstitutet, forskningsdirektör 2005–2012
Statens ekonomiska forskningscentral, överdirektör 2012–2015
Nationella samlingspartiets riksdagsgrupp, riksdagsledamot 2015–
Nyheter
Uutiset ja tiedotteet
VATT
VATT 30 år
ekonomisk politik
hållbarhetsunderskott
Överdirektör intervju
