Utredning: Genom att revidera utsökningssystemet kan man förbättra utkomsten för låginkomsttagare
Enligt en nyligen gjord undersökning kan man påverka låginkomsttagarnas ekonomi och välfärd genom att förenkla utsökningssystemet och göra det mer progressivt samt genom att göra det enklare att få skuldsanering. Effekterna av en revidering av utsökningssystemet bör utvärderas och vidareutvecklas utifrån evidensbaserad kunskap.
Undersökningen om ett nytt utsökningssystem ger insikter om hur det nuvarande systemet bör utvecklas
Enligt Utsökningsverkets statistik fanns det 275 000 utsökningsgäldenärer i Finland i slutet av 2020. Utsökning har en påtaglig inverkan på utkomsten för låginkomsttagare och på incitamenten för att arbeta. En utveckling av systemet gör det möjligt att förbättra såväl utkomsten som incitamenten.
Forskningsrapporten granskar ingående utsökningssystemets koppling till utkomsten och sysselsättningen. Undersökningen kartlägger egenskaperna i ett optimalt system, jämför det finländska systemet med systemen i Tyskland och Förenta staterna och redogör utifrån statistik för situationen för personer som är föremål för utsökning. Undersökningen simulerar även de effekter som olika revideringsalternativ får för incitamenten för arbete.
Genom att ändra utsökningssystemet kan man avsevärt förbättra låginkomsttagarnas ställning
Undersökningen visar att 20–50 procent, beroende på ålder, av de personer som är föremål för utsökning får utkomststöd under ett år. På motsvarande sätt är 40–60 procent, beroende på ålder, av dem som får utkomststöd föremål för utsökning. En stor del av utsökningskunderna är med andra ord låginkomsttagare. En reform av systemet skulle således i hög grad kunna påverka låginkomsttagarnas ställning.
Genom att göra det enklare att få skuldsanering kan sysselsättningen förbättras
Utsökningssystemet har även indirekta effekter på incitamenten för arbete. Undersökningen visar att man kan påverka incitamenten genom att göra ändringar i systemet. Enligt undersökningen påverkas deltagandeskatten mest av en övergång till en progressiv betalningstabell. Om skulderna inte avskrivs exempelvis genom personlig skuldsanering får dock inte enbart en ändring av utsökningstabellen någon märkbar inverkan på deltagandet i arbetskraften.
Förslag till ändringar som förbättrar systemet
Enligt undersökningen är en förenkling av systemet, ett mer progressivt system och enklare tillgång till skuldsanering potentiella sätt att förbättra välfärden. De ändringar som görs bör naturligtvis utvärderas på ett korrekt sätt, och systemet bör utvecklas kontinuerligt utifrån den information som fås.
Undersökningen gjordes av Löntagarnas forskningsinstitut (PT), Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Näringslivets forskningsinstitut (Etla). I undersökningen användes Statistikcentralens material och SISU-modell samt Utsökningsverkets material. Publikationen har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.
Arbetsgrupp: Ohto Kanninen (PT), Hannu Karhunen (PT), Terhi Maczulskij (Etla), Terhi Ravaska (VATT) och Eetu Isotalo (PT).
Kontaktuppgifter:
Ohto Kanninen, specialforskare, Löntagarnas forskningsinstitut (PT), tfn 041 513 7175, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.
Rapporten: Ulosottovelka, sosiaaliturva ja työn tarjonta
Terhi Ravaska
Inkomstfördelning och ojämlikhet
Pressmeddeland
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
fattigdom
ojämställdhet
