Kommunsammanslagningarna resulterade inte i besparingar men påverkade servicenätet
18.10.2017 Pressmeddeland
Kommunsammanslagningarna som trädde i kraft 2009 påverkade inte kommunernas totala utgifter. Däremot inträffade det betydande förändringar i servicenätet när arbetsplatser inom social- och hälsovården flyttades från små till stora kommuner.
Bild: Tavastehus stad / Helomedia
I början av 2009 genomfördes 32 kommunsammanslagningar mellan 99 kommuner. En ny studie av Tuukka Saarimaa och Janne Tukiainen från VATT samt Oskari Harjunen från Helsingfors stadskansli visar att kommunernas utgifter utvecklades nästan på samma sätt under sex år efter sammanslagningen som i andra motsvarande kommuner (se figur 1). Kommunslagningarna uppfyllde med andra ord inte sparmålen.
Servicenätet förändrades dock när arbetsplatser inom social- och hälsovården flyttades från små till stora kommuner. Detta hade en koppling till den regionala politiska representationen i nya kommunfullmäktige. Ju svagare representation en kommun enligt den gamla kommunindelningen hade i fullmäktige efter sammanslagningen, desto mer minskade arbetsplatserna inom social- och hälsovården på dess område (se figur 2). Till exempel i en kommun som endast fick 10 % av platserna i nya fullmäktige minskade arbetsplatserna inom social- och hälsovården med en tredjedel. I en kommun som fick 90 % av platserna ökade arbetsplatserna däremot med en femtedel.
”Politisk representation kan påverka regional service i hög grad. Enligt resultaten av studien gäller det att beakta representationens betydelse även när landskapsreformen och landskapsvalen bereds”, konstaterar Janne Tukiainen.
Även arbetsplatserna inom kommunernas förvaltning utvecklades på motsvarande sätt. Sammanslagningarna påverkade däremot inte läget för skolornas eller undervisningssektorns arbetsplatser.
Förändringarna inom social- och hälsovården återspeglades dock inte i indikatorer som beskriver invånarnas övergripande välfärd, såsom bostadspriser eller migration. ”Detta i sig överraskande resultat kan förklaras med att små kommunernas hälso- och socialvårdsservice nu tillhandahålls i större och eventuellt högklassigare enheter även om avståndet är längre. Å andra sidan påverkade sammanslagningarna inte den dagliga servicen såsom skolornas läge”, berättar Tuukka Saarimaa.
I studien utnyttjades Statistikcentralens statistik över kommuner och data i uppföljningssystemet för samhällsstrukturen avseende läget för arbetsplatser inom olika sektorer (rutstorlek 250 m x 250 m). Med hjälp av materialet kunde man följa upp antalet arbetsplatser före och efter sammanslagningen. I studien användes också fullmäktigeledamöters adressuppgifter i syfte att jämföra nya fullmäktiges platsfördelning med den gamla.
När det gäller utgifterna jämfördes realiserade kommunsammanslagningar med potentiella sammanslagningar som inte genomfördes. Utvecklingen av antalet arbetsplatser i små kommuner jämfördes med både stora kommuner och motsvarande små kommuner som inte omfattades av sammanslagningar.
Forskning:
Political Representation and Effects of Municipal Mergers. VATT Working Papers 98
Mer information:
Tuukka Saarimaa, ledande forskare, VATT, 0295 519 444, [email protected]
Janne Tukiainen, ledande forskare, VATT, gästande biträdande professor, London School of Economics and Political Science, 0295 519 451, [email protected]
Oskari Harjunen, specialforskare, Helsingfors stadskansli – stadsforskning och -statistik, 093 103 6398, [email protected]
Janne Tukiainen
Tuukka Saarimaa
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
kommunal ekonomi
kommuner
kommunsammanslagningar
konsekvensdömning av politiska åtgärder
lokal demokrati
offentlig service
röstning
social- och hälsovårdtjänster