Forskningsgrupp rekommenderar vinst som skattebas för gruvskatt
Studie visar att det mest effektiva sättet för en separat gruvskatt är att beskatta gruvverksamhetens vinster.
Syftet med Statens ekonomiska forskningscentrals (VATT), Finlands miljöcentrals (SYKE) och KPMG Oy Ab:s forskningsprojekt var att hitta ett skatteinstrument som skulle garantera samhället en rimlig intäkt för utnyttjandet av icke-förnybara naturresurser. Projektet granskade gruvskatten i perspektiv av ekonomi, skatterätt och miljöreglering.
Beskattning av vinster ersättning för användning av naturresurser
Forskningsgruppen jämförde för- och nackdelarna med olika skattemodeller utifrån ekonomisk forskningslitteratur och en simuleringsmodell. Jämförelsen visade att skatt på nettovinst och vinstskatt möjliggör ett effektivt skatteuttag utan att gruvbolagens ekonomiska verksamhet snedvrids.
- Skatt på nettovinst och vinstskatt har en försumbar inverkan på företagens investeringar, brytning och fortsatta verksamhet. Royalties skulle oftare medföra ändringar som gör verksamheten olönsam. Att beskatta vinster är ett bättre alternativ om man ser till ekonomin, konstaterar ledande forskare Seppo Kari (VATT).
Skatteintäkterna på vinst är svåra att förutspå. Problemet kan lindras genom att förena vinstskatten med en royalty på mineralens värde, vilket skulle ge jämnare skatteinkomster ända från gruvverksamhetens start.
Kommunal beskattningsrätt får inget understöd av forskarna. På grund av den skatteutjämning som ingår i statsandelssystemet i Finland skulle en styrning av skatteinkomster till gruvkommunerna gagna dem endast marginellt.
Andra medel för att styra gruvverksamheten
Studiens utgångspunkt är att gruvskatten ska ge samhället en ersättning för användningen av icke-förnybara naturresurser. Miljöskadorna bör i stället för med gruvskatt minskas med hjälp av andra miljöpolitiska instrument, som en välfungerande miljöreglering och tillsyn. Att höja elskatteklassen för gruvverksamhet är heller inget alternativ till separat gruvskatt, utan en åtgärd som ska övervägas separat.
Publikationen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.
Rapporten:
Sari Kauppi, Seppo Kari, Kristiina Äimä, Anni Huhtala, Olli Ropponen, Kimmo Silvo ja Jouko Tuomainen (2021). Kaivosveron vaihtoehdot ja niiden vertailu. Valtioneuvoston kanslia.
Policy Brief:
Sari Kauppi, Seppo Kari, Kristiina Äimä ja Jouko Tuomainen (2021). Kaivosveron vaihtoehtojen
vertailu.
Närmare information:
Ledande forskare ED Seppo Kari, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn +358 295 519 419, seppo.kari(@)vatt.fi
Specialforskare FD Sari Kauppi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 268, sari.kauppi(@)syke.fi
JD Kristiina Äima, KPMG Oy Ab, tfn +358 40 839 91 42, kristiina.aima(@)kpmg.fi
Anni Huhtala
Olli Ropponen
Seppo Kari
Energi, miljö och klimatpolitik
Företagsreglering och internationell ekonomi
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
beskattning
miljö- och resurspolitik
miljöekonomi
miljöpolitik
miljöreglering av gruvor
skattepolitik
