Forskning: Enbart grundskoleutbildning i bagaget medför ökad brottslighet
Att komma in på utbildning på andra stadiet minskar betydligt sannolikheten att pojkar gör sig skyldiga till brott. Detta visas in en studie gjord av forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Näringslivets forskningsinstitut ETLA och Helsingfors universitet.
Att inte få en studieplats på andra stadiet kan ha långsiktiga effekter för de unga. En ny studie som är baserad på finskt data visar att pojkar som med snudd på ribban kommer in på andra stadiet begår brott med avsevärt mindre sannolikhet än de som blivit utan studieplats. Effekterna på brottsligheten är betydande särskilt på kort sikt, när man granskar de fem första åren efter antagning till utbildning.
I studien sågs inte motsvarande verkan inte konstateras hos flickor. Flickor begår färre brott än pojkar, och att bli utan studieplats på andra stadiet ökar inte flickors brottslighet på samma sätt som hos pojkar.
Att bli antagen till studier på andra stadiet minskade främst egendoms- och trafikbrott, medan det inte hade någon effekt på våldsbrott.
I studien, som gjordes av Kristiina Huttunen, Tuomas Pekkarinen, Roope Uusitalo och Hanna Virtanen, undersöks utbildningens inverkan på brottsligheten genom att jämföra levnadsloppet under tio år bland dem som kommit in på andra stadiet och dem som blivit utanför.
”Bland de pojkar som med liten marginal klarat inträdesgränsen gör sig 8 % skyldiga till något brott under en fem års period, medan var femte, det vill säga 20 %, av dem som blir under gränsen gör sig skyldiga till brott. Effekterna är påtagliga”, berättar forskningsprofessor Tuomas Pekkarinen på Statens ekonomiska forskningscentral (VATT).
Att ta en examen på andra stadiet har visat sig ge positiva effekter, bland annat beträffande sysselsättning och inkomstnivå, eftersom ungdomarna först på andra stadiet lär sig sådana färdigheter som arbetsmarknaden har ett behov av.
Övergången från grundskolan till studier på andra stadiet är en kritisk fas, där de unga behöver stöd, påpekar forskarna.
”Forskningsresultaten stöder en ökning av antalet studieplatser på andra stadiet inom de branscher där efterfrågan finns. Dessutom visar våra resultat på att brottsligheten minskas redan av att ungdomarna kommer in i studier, vilket talar för en förlängd läroplikt”, säger Tuomas Pekkarinen.
Materialet för undersökningen utgörs av data från gemensam elevantagning åren 1996–2003. I materialet ingår dessutom information om antagningsgränserna till utbildningsprogram på andra stadiet samt tingsrätternas domar.
Undersökningen är en jämförelse av två grupper: studerande som klarat respektive inte klarat antagningsgränsen för studieprogram på andra stadiet med liten marginal. Detta upplägg möjliggör en analys av orsakssamband eftersom studerande som ligger nära antagningsgränsen är i genomsnitt likadana.
Studien är en del av det tvärfackliga projektet Mitt spår(OMA LINJA) som finansieras av rådet för strategisk forskning (RSF) och som ger beslutsfattare forskningsbaserade data för att förebygga utslagning samt verktyg som stöder ungdomarna i lyckade val av fortsatt utbildning. Infopaket om resultaten av undersökningen Lost Boys finns på http://omalinja.fi
Forskning:
Lost Boys: Access to Secondary Education and Crime. VATT Working Papers 114. Helsinki 2018.
Mer information:
Tuomas Pekkarinen, forskningsprofessor, VATT, tfn 0295 519 465
Kristiina Huttunen, forskningsprofessor, VATT, tfn 050 549 3368
Roope Uusitalo, professor, Helsingfors universitet, tfn 040 805 4863
Hanna Virtanen, forskare, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 044 589 0448
Kristiina Huttunen
Roope Uusitalo
Tuomas Pekkarinen
Pressmeddeland
Pressmeddelande
Uutiset ja tiedotteet
brottslighet
grundskola
ojämställdhet
utbildning
utbildningsval
utslagning
välfärd
yrkesinriktad utbildning
