Avhandling: Färdigheter som uppskattas i arbetslivet förklarar delvis utvecklingen av intelligens, det vill säga Flynns effekt
Man har fått ny information om den långvariga utvecklingen av intelligens, det vill säga Flynns effekt. Förändringar i intelligensen kan inte förklaras uteslutande med förändringar i hälsan och näringen, utan de förklaras även av förändringar i de färdigheter som värdesätts på arbetsmarknaden vid ifrågavarande tidpunkt, demonstrerar specialforskare vid VATT Miika Päällysaho i sin doktorsavhandling.
Arbetsmarknadens avkastning och förändringar av den förklarar delvis Flynns effekt, det vill säga utvecklingen av intelligens över en lång tid. Med arbetsmarknadens avkastning avses hur färdigheter eller förmågor belönas på arbetsmarknaden bland annat i form av högre löner.
“Enligt vår undersökning kan förändringar i arbetsmarknadens avkastning förklara cirka en tredjedel av förbättringarna i de testresultat som mäter logisk slutledningsförmåga, och helt och hållet de försämrade testresultat som mäter ordförrådet hos svenska män”, säger specialforskare vid VATT Miika Päällysaho.
Uppgifterna framgår av doktorsavhandlingen för Päällysaho, som har börjat som specialforskare hos VATT under denna höst. Doktorsavhandlingen som han gjort vid Stockholms universitet består av fyra självständiga artiklar, som granskar arbetets ekonomiska och offentlig- samt hälsoekonomiska frågor genom att utnyttja svenskt registermaterial.
Utöver effekten av arbetsmarknadens avkastning undersöker Päällysaho i sin doktorsavhandling även ibruktagandet av medicinska innovationer på olika sjukhus och i olika socioekonomiska grupper, effekten av inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd på stödtagarnas hälsovårdskostnader och effekten av föräldrarnas arbetslöshet på barnens utbildning, särskilt genomförandet av utbildning på andra stadiet.
“Jag är särskilt nöjd med den första forskningsartikeln i min doktorsavhandling. Dess ämnesområde är detsamma som jag kommer att fortsätta att forska i på VATT. Arbetet med ifrågavarande artikel lärde mig vad forskning på toppnivå kräver och hur ekonomiska verktyg med fördel kan tillämpas på ett ämne som kognitionsvetare har forskat i länge”, berättar Päällysaho.
Den aktuella undersökningen har även publicerats i en av världens mest ansedda och äldsta vetenskapliga publikationer inom ekonomi, The Quarterly Journal of Economics.
I forskningsartikeln utredde Santiago Hermo, Miika Päällysaho, David Seim och Jesse M. Shapiro effekten av arbetsmarknadens avkastning på observerade trender i de kognitiva färdigheterna hos svenska män som fötts 1962–1975, i synnerhet utvecklingen av flexibel och kristalliserad intelligens. Materialet för undersökningen kommer från Sveriges försvarsmakt och Sveriges statistikcentral. I undersökningen mättes flexibel intelligens med ett test som mäter logisk slutledningsförmåga och kristalliserad intelligens med ett test som mäter ordförrådets omfattning.
Resultaten för den estimerade modellen i undersökningen visar att förändringar i arbetsmarknadens avkastning förklarar 37 procent av ökningen av den flexibla intelligensen, det vill säga slutledningsförmågan, samt helt och hållet försämringen av den kristalliserade intelligensen, det vill säga ordförrådet.
Således visar undersökningen att en del av Flynns effekt kan förklaras med förändringar i de färdigheter som samhället värdesätter. Detta stöds även av den enkät som hör till undersökningen, enligt vilken uppskattningen av logisk slutledningsförmåga har ökat bland föräldrar till det första barnet, och uppskattningen av ett omfattande ordförråd har minskat.
Miika Päällysahos doktorsavhandling i ekonomi granskas vid Stockholms universitet 11.10.2024. Som opponent fungerar professorn i ekonomi Jarkko Harju (Tammerfors universitet).
Doktorsavhandling: Miika Päällysaho, Essays in Labor, Public, and Health Economics. Stockholms universitet 2024.
