VATT på 2000-talet: Finanskris, hållbarhetsunderskott och förändringar i forskningsområdet

Under Seija Ilmakunnas tid som överdirektör 2007–2010 utvecklades VATT till ett akademiskt forskningsinstitut. ”Nyttig ekonomisk beredning och goda ekonomipolitiska rekommendationer kan endast utgå från högklassig forskning”, sammanfattar hon behovet av förändring.

Seija Ilmakunnas

Tjänstemannaarbete eller akademisk forskning?

På Ilmakunnas förslag beställde finansministeriet en extern bedömning av VATT:s verksamhet 2007. Det centrala budskapet från panelen som utgjordes av representanter för inhemska och utländska universitetet och forskningsinstitut var att den akademiska kvaliteten på forskningen bör höjas.

–Resultaten var inte så överraskande. De utgör dock ett stöd för arbetet med förnyelsen, konstaterar Ilmakunnas.

Då Ilmakunnas inledde sitt arbete arbetade forskare vid VATT med olika kompetenser. Det äldre gardet utförde viktigt utredningsarbete men de hade inte samma akademiska bakgrund som yngre forskare och detta skapade spänningar.

–Det finns olika uppfattningar om vad VATT borde vara och hur VATT borde utvecklas. Förändringen till ett akademiskt forskningsinstitut har varit så tydlig att det kan vara svårt att förstå idag, beskriver hon inledningen.

I fokus vid förbättrande av den akademiska kvaliteten ingick förbättring av publikationernas kvalitet. Man behövde ett belöningssystem som konkretiserade målet att publicera internationella referentgranskade artiklar.

–Man skulle ge erkännande för högklassiga akademiska publikationer, men inte enbart för detta. Det skulle vara orättvist om man inte noterade andra expertuppdrag. VATT är dock inte ett resultat, konstaterar Ilmakunnas.

Högklassig forskning till stöd för beslutsfattande

–Nyttig ekonomipolitisk beredning och goda ekonomipolitiska rekommendationer kan endast baseras på högklassig forskning”, sammanfattar Ilmakunnas betydelsen av forskning för beslutsfattande.

Som bäst tillfredsställer forskningen såväl behoven av politisk bedömning som akademiska ambitioner.

–I en idealsituation kan vi skapa en trovärdig referensuppställning och påvisa genuin kausalitet. Då kan vi rätt direkt bedöma effekterna av förnyelsen, beskriver Ilmakunnas

Detta är utgångspunkten, men ofta blir man tvungen att förhandla.

–Vi har förnyelser som inte kan sammankopplas med så ambitiös akademisk forskning som forskarna skulle önska. Då måste vi vara villiga att göra kompromisser, fortsätter Ilmakunnas.

Det viktigaste är dock att man lyssnar på de olika parterna.

–För forskaren är det viktigaste att tidtabellerna är mänskliga. Det skulle även vara bra att inkludera forskare och experter vid fastställandet forskningsagendan. Då uppkommer forskningsuppställningar som är realistiska, konstaterar Ilmakunnas.

Som ett exempel på lyckad beredning av förnyelser nämner Ilmakunnas understatssekreterare Martti Hetemäkis skattearbetsgrupp år 2008–2010. Vid VATT samordnades hela projektet och ny forskning producerades för hela arbetsgruppen.

–Hetemäkis skattearbetsgrupp skapade ytterst viktig samhällsdebatt och var ett exempel på lyckad politisk beredning. Arbetsgruppen fick ett omfattande positivt mottagande men politikerna tog inte omedelbart fasta på dess förslag. Dessa har dock förverkligats steg för steg, säger Ilmakunnas.

Hållbarhetsunderskott och finanskris

I början av 2000-talet blev förnyelser av kommuner och servicestrukturer aktuella. Befolkningen åldrades och man grundade arbetsgrupper för att fundera ut hur Finland skulle förbereda sig på denna utmaning. 

–Vid VATT har man forskat i förlängda karriärer samt effektiva och produktiva offentliga tjänster, vilket spelade en viktig roll för detta arbete. Denna slags kompetens fanns inte riktigt någon annanstans, säger Ilmakunnas. 

I och med finanskrisen fick dessa forskningsteman ett uppsving.

–Finanskrisen skrämde. Hållbarhetsunderskottet ökade och det uppkom en ängslan för om pengarna skulle räcka till, beskriver Ilmakunnas atmosfären under krisen.

Från producentkonsortier till VN TEAS-verksamhet

På 2000-talet inleddes universitetsreformen och samtidigt ville man skapa en förändring även inom statens forskningsinstitut. Det förekom en massa projekt, förslag och utredningar. Vissa stora forskningsinstitut slogs även samman, såsom Stakes och Folkhälsoinstitutet till Institutet för hälsa och välfärd.

–Förhållandena var hela tiden osäkra och skapade oro även hos oss på VATT. Man talade om att kombinera alla statens forskningsinstitut i fyra producentkonsortier, varav ett skulle forska i hållbar utveckling, ett annat i kompetens, arbete och välfärd, en tredje i regionala strukturer och en fjärde i någonting annat, men alla dessa är ju forskningsområden för VATT, konstaterar Ilmakunnas.

Det fanns även önskemål om att forskningsinstituten skulle styras utgående från regeringsprogrammet.

–Då målet för forskningen kommer från regeringsprogrammet är risken att man begränsas till endast agendan för en regeringsperiod, säger Ilmakunnas.

År 2013 grundades två nya finansieringsformer: finansiering för strategisk forskning (STN) och statsrådets gemensamma finansiering för utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS).

–Inom VN TEAS-verksamheten överväger olika ministeriet tillsammans vilka de viktigaste forskningsfrågorna är. Även vid ministerierna har man förhoppningsvis en större förståelse för hur och enligt vilken tidtabell forskningen utförs, berömmer Ilmakunnas.

Samma saker aktuella

Ilmakunnas avhandling behandlade kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden samt val mellan dagvård och att stanna hemma. Inom arbetsmarknadsforskning arbetar relativt fler kvinnor än inom andra områden inom ekonomi. Ilmakunnas eget val var dock en slump.

–Då jag i början arbetade som ung forskare vid ETLA var det väldigt inspirerande. Senare under Yrjö Jahnssons stiftelses fortbildningskurs blev utbudet av arbete tema för mitt övningsarbete och jag fortsatte studera temat närmare vid London School of Economics. Slumpen spelar en stor roll i dessa val.”

Ilmakunnas karriär fortsätter nu som arbetslivsprofessor vid handelshögskolan vid Jyväskylä universitet. Intresset består fortfarande:

–Kombinationen matematik och ekonomi lockade mig. Hon har inte behövt ångra sig. Det var ett bra val, konstaterar hon nöjt.

Seija Ilmakunnas

Magister i ekonomi (nationalekonomi) 1984, Tammerfors universitet
Licentiat i statsvetenskap (nationalekonomi) 1989, Helsingfors universitet
Doktor i statskunskap 1997, Helsingfors universitet

Näringslivets forskningsinstitut, olika uppdrag 1983–1988
Helsingfors stad, specialforskare 1988–1993
Löntagarnas forskningsinstitut, äldre forskare 1993–1998
Statens ekonomiska forskningscentral, forskningsdirektör 1999–2001
Pensionsskyddscentralen, avdelningschef för forskningsavdelningen 2002–2006
Statens ekonomiska forskningscentral, överdirektör 2007–2010
Löntagarnas forskningsinstitut, direktör 2011–2018
Handelshögskolan vid Jyväskylä universitet, arbetslivsprofessor 2019

 

Läs andra intervjuer i serien VATT 30 år:

VATT:s första år Välfärdsstaten under lupp under den ekonomiska recessionen och i Nokia-Finland