Vård i hemmet lämnar spår – i mammans karriär och barnets utveckling
Stöd för hemvård av barn har en negativ effekt på mödrarnas sysselsättning, förlänger tiden som barnen vårdas hemma och ökar förekomsten av problem i barnens utveckling som upptäcks på barnrådgivningen. Detta framgår av en undersökning gjord av Löntagarnas forskningsinstitut och VATT. Däremot verkar hemvårdsstödet inte ha någon inverkan på grundskolebetygen, studentvitsorden eller valet av utbildning på andra stadiet.
Bild: Joppe_a (Flickr.com, CC BY 2.0)
Hemvårdsstödets inverkan kan tolkas så att det i genomsnitt är bättre att barn i åldern 1–2 år kortvarigt deltar i småbarnspedagogik utanför hemmet än att de endast vårdas hemma.
Resultaten framgår av en studie gjord av forskningsdirektör Tuomas Kosonen från Löntagarnas forskningsinstitut och forskningsprofessor Kristiina Huttunen från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Studien av hemvårdsstödets inverkan på barnen och på mödrarnas sysselsättning ges ut av Löntagarnas forskningsinstitut. Den ingår i det av rådet för strategisk forskning finansierade kompetensprojektet Taidot Työhön , som studerar kompetens, utbildning och framtidens arbetsliv.
I Finland pågår en livlig offentlig debatt om både hur hemvårdsstödet inverkar på sysselsättningen och hur hemvård respektive småbarnspedagogik påverkar barnen. Kosonen och Huttunen bidrar med forskningsrön till debatten. Största delen av den tidigare forskningen i Finland har fokuserat på sambanden mellan stöd och sysselsättning eller mellan barnets vårdform och senare utbildning. Därigenom saknas det svar på hur ändringar i stöden skulle påverka sysselsättningen eller barnens kognitiva utveckling.
Den aktuella studien utgår från en metod som ger svar på frågan hur ändringar i hemvårdsstödet verkligen påverkar mödrarnas sysselsättning, barnens vårdform och därmed barnen. Studien bygger på material om kommuntilläggen till hemvårdsstöd kombinerat med registerdata om hela befolkningen. Dessutom hade forskarna för första gången tillgång till omfattande data om resultaten av de tester som görs på barnrådgivningen.
På rådgivningen görs standardiserade tester för att utreda om barnet utvecklats normalt för sin ålder. I den aktuella studien har resultaten av de kognitiva testerna använts som indikator för barnens utveckling under en kort tidsperiod. I dessa tester korrelerar hemvårdsstöd med en större förekomst av problem jämfört med de övriga grupperna. Därmed anses ökat vård av barn hemma tack vare hemvårdsstöd vara ett sämre alternativ för barn i den ålder för vilken stöd betalas än alternativet, det vill säga småbarnspedagogik. Den negativa effekten är ändå inte så bestående att den skulle avspeglas på grundskolebetyget eller valet av utbildning på andra stadiet.
Enligt studien minskade mödrarnas sysselsättning till följd av hemvårdsstödet i alla kategorier utom bland ensamstående mödrar. Effekten var påtaglig i förhållande till variationen i stöden.
Forskarna gav akt på den variation som kommunala tillägg till hemvårdsstödet medför i stödbeloppet. Med hjälp av kommuntilläggen är det möjligt att jämföra liknande familjer som får olika mycket hemvårdsstöd beroende på i vilken kommun de bor. Metoden åskådliggör de kausala sambanden mellan hemvårdsstödet och mödrarnas sysselsättning respektive barnens utveckling.
Materialet om kommuntilläggen omfattar åren 1994–2014. De har kombinerats med omfattande och gediget registermaterial om den finska befolkningen, innehållande bland annat arbetshistorik och barnens födelsedatum samt data från barnrådgivningarna.
Forskning (på finska):
Tuomas Kosonen och Kristiina Huttunen:
Kotihoidon tuen vaikutus lapsiin.
Palkansaajien tutkimuslaitos
Tutkimuksia 115 (2018)
Mer information:
Tuomas Kosonen, forskningsdirektör, Löntagarnas forskningsinstitut
tfn 040 940 2336, [email protected]
Kristiina Huttunen
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
barnavårdsstöd
hushåll
kommuner
policyåtgärder
sysselsättning
uppmuntringar
utbildningsval
