Utredning: Friställning ökar dödsrisken
Att förlora jobbet då arbetsplatsen läggs ner ökar betydligt dödsrisken för de friställda och deras partner. Detta framkommer i en färsk studie av personer som förlorade jobbet under recessionen på 1990-talet och deras familjer.
Friställning till följd av att arbetsplatsen lades ner under recessionen på 1990-talet hade långvariga följder för inkomsterna i de friställda personernas familjer och för deras egen dödlighet. Det framkommer i en färsk studie av Kristiina Huttunen, Christina Gathmann, Laura Jernström, Lauri Sääksvuori och Robin Stitzing.
Friställda kommer inte upp till samma förvärvsinkomstnivå som jämförelsegruppen även om de hittar ett nytt jobb senare. Friställning ökar betydligt dödsrisken för både den friställda (figur 1) och makan (figur 2), och denna effekt manifesterar sig under hela den period på 20 år som uppföljningen omfattar.
Figur 1. Effekten av friställning på mannens egen dödlighet.
Figur 2. Effekten av friställning av maken på makans dödlighet.
Effekten var synnerligen märkbar då den friställda är en man. Enligt studien ökar dödligheten med 27 personer på fem år per 10 000 friställda män, med beaktande av den ökade dödsrisken för både de friställda och deras makor. På tjugo år beräknas antalet extra dödsfall till följd av friställning vara 115 per 10 000 friställda.
– Kostnaderna för friställning mäts inte bara i pengar utan också i människoliv, säger forskningsprofessor Kristiina Huttunen.
Forskningsrapport:
Christina Gathmann, Kristiina Huttunen, Laura Jernström, Robin Stitzing ja Lauri Sääksvuori:Job Loss and Health Spillovers in the Family.
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-274-256-8
Kristiina Huttunen
Arbetsmarknad
Inkomstfördelning och ojämlikhet
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
Uutiset ja tiedotteet
arbetslöshet
sysselsättning
