Unga i Helsingfors drar nytta av anslag för positiv diskriminering
Helsingfors stads riktade stödanslag ger klart fler elever som söker sig till studier på andra stadiet, framgår av en studie från VATT.
Bild: Pekka Nikrus (beskurit)
Helsingfors har beviljat en del av stadens grundskolor ett riktat anslag för positiv särbehandling i syfte att förebygga utslagning. Anslaget ökar sannolikheten, speciellt hos elever med invandrarbakgrund och finska pojkar, att söka sig till utbildning på andra stadiet. Detta framgår av en studie av Mikko Silliman.
Av de elever som fortsätter till utbildning på andra stadiet från de finansieringsmottagande skolorna går också oftare än tidigare vidare till gymnasieutbildning.
”Studien visar hur en liten satsning kan få förvånansvärt stor effekt. År 2008 gick var tredje elev med invandrarbakgrund i Helsingfors inte vidare till utbildning på andra stadiet. Efter att anslaget för positiv diskriminering infördes har denna andel minskat med en femtedel”, säger Mikko Silliman.
Enligt studien är det i praktiken inte så att eleverna får bättre betyg och därför hålls kvar i utbildningssystemet, utan de är bättre kapabla att ta för sig av de möjligheter som erbjuds.
Det väsentliga är inte finansieringen i sig, utan hur pengarna används på skolorna. I de studerade skolorna i Helsingfors användes största delen av finansieringen för positiv diskriminering till anställning av skolgångsbiträden.
Med finansiering för positiv diskriminering avses ett anslag som Helsingfors stad beviljar skolorna enligt förmyndarnas utbildningsnivå, familjernas inkomstnivå och andelen elever med invandrarbakgrund inom elevupptagningsområdet.
”Enligt min studie är stöd till ungdomars skolgång genom finansiering av positiv diskriminering ett lönsamt och effektivt sätt att förebygga utslagning och hjälpa samhällsintegration, speciellt för elever med invandrarbakgrund”, säger Mikko Silliman.
Studien visar att skillnaden i sannolikhet för att eleverna fortsätter till studier på andra stadiet omedelbart efter grundskolan minskade klart mellan Helsingforsskolor som erhöll respektive inte erhöll tilläggsfinansiering minskade klart efter införandet av finansieringen för positiv diskriminering. Dessutom ökade andelen elever som sökte sig till fortsatt utbildning från de finansieringsmottagande skolorna, i motsats till referensskolorna.
Referensskolorna i studien var skolor som utifrån elevernas bakgrundsfaktorer skulle ha fått finansiering till positiv diskriminering om de respektive städerna skulle ha en likadan policy som Helsingfors.
Mer information: Mikko Silliman, +1617-714-5863
Forskningsrapport: Targeted Funding, Immigrant Background, and Educational Outcomes: Evidence from Helsinki's “Positive Discrimination” Policy. VATT Working Papers 91
Mikko Silliman
Arbetsmarknad och utbildning
Pressmeddeland
Pressmeddelande
finansiering av utbildning
gymnasier
invandrarnas barn
konsekvensdömning av politiska åtgärder
resurssien kohdentuminen
utbildning
utbildningsekonomi
utbildningsval
yrkesinriktad utbildning
