Studier på ett elitgymnasium ger inte bättre framgång i studentproven
Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Löntagarnas forskningsinstitut PT har gjort en utredning enligt vilken antagning till ett elitgymnasium inte korrelerar med bättre vitsord i studentproven.
Bild: Elina Sirparanta / Visit Finland
Utredningen riktades på de finskspråkiga gymnasierna Ressun lukio, Helsingin normaalilyseon lukio, Helsingin yliopiston Viikin normaalikoulun lukio, Mäkelänrinteen lukio och Etelä-Tapiolan lukio.
År efter år är det vissa gymnasier med en hög antagningsgräns som toppar mediernas gymnasieranking. Höga antagningsgränser leder till att dessa ”elitgymnasier” får ett studerandeunderlag med en hög ingångsnivå. Enligt en undersökning av Lassi Tervonen, Mika Kortelainen och Ohto Kanninen inverkar studier på ett elitgymnasium ändå inte på vitsorden i studentskrivningarna.
Undersökningen är en jämförelse av två grupper: studerande som klarat respektive inte klarat antagningsgränsen med liten marginal. Detta upplägg möjliggör en analys av orsakssamband, eftersom studerande som ligger nära antagningsgränsen är i genomsnitt likadana. Den enda skillnaden är huruvida de har blivit antagna till ett elitgymnasium eller inte.
De som blivit antagna till ett elitgymnasium genomför sina studier i en kamratgrupp vars ingångsnivå, familjebakgrund och könsfördelning skiljer sig markant från gruppen för dem som inte blivit antagna.
”Ändå finns det inga skillnader i studentvitsorden för de två grupperna. Med tanke på studieframgången verkar det som att ett elitgymnasium eller en utvald kamratgrupp inte skulle ge den studerande det mervärde som man ofta tror”, säger Lassi Tervonen.
Resultatet beror inte på den så kallade takeffekten, det vill säga att det finns en övre begränsning på vitsordsskalan. Det går inte heller att förklara resultatet med att studerandena på elitgymnasierna skriver studentprov i fler ämnen eller oftare i lång lärokurs.
”Vi analyserade endast de sökande som låg nära antagningsgränsen, inte alla studeranden på de här gymnasierna. Vi avgränsade undersökningen också till elitgymnasiernas inverkan på inlärningsresultaten på kort sikt. Vårt följande forskningstema är de långsiktiga effekterna på till exempel högskolestudier och framgång på arbetsmarknaden”, säger Mika Kortelainen.
Tervonen, Kortelainen och Kanninen undersökte sökanden nära antagningsgränsen på fem finskspråkiga gymnasier som hade de i genomsnitt högsta antagningsgränserna till de allmänna linjerna i huvudstadsregionen åren 2000–2008.
Analyserna gjordes på material från registret över gemensam ansökan till gymnasieutbildning, studentexamensmaterial samt information om antagningsgränserna från gymnasierna. Dessutom använde forskarna studeranderegistret samt det sammanslagna arbetsgivar- och arbetstagarmaterialet (FLEED) för bakgrundsdata om studerandena.
Forskning:
Eliittilukioiden vaikutukset ylioppilaskirjoitusten tuloksiin. VATT Tutkimukset 186.
Mer information:
forskningsledare Mika Kortelainen, VATT
tfn. 0295 519 421
Mika Kortelainen
Arbetsmarknad och utbildning
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
VATT Tutkimukset
gymnasier
läranderesultat
utbildning
utbildningsekonomi
utbildningsval
