Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken: Osäkra tider kräver reaktionsförmåga och konsekvent finanspolitik
Regeringens stödåtgärder satte fart på den ekonomiska återhämtningen år 2021. Valet av en expansiv finanspolitik för 2022 kan anses befogat, eftersom det fanns en rejäl risk för en sämre ekonomisk utveckling än den som tidiga prognoser hade förutsett. Med sikte på de offentliga finansernas hållbarhet borde man sätta upp en stabiliseringsplan för de offentliga finanserna.
Bild: Raimo Lantelankallio / Unsplash
Ökande utgifter minskar rörelsemarginal inom de offentliga finanserna
Den aktuella krisen har bevisat hur avgörande det är att ekonomin kan stödjas genom finanspolitiken. Även framöver måste det finnas tillräckligt med rörelsemarginal i finanspolitiken för att kunna avvärja negativa effekter av framtida kriser.
En expansiv finanspolitik och ett underskott i den offentliga sektorns finanser år 2022 är befogade. Däremot är det inte säkert om den valda finanspolitiska linjen med gradvis minskande utgifter kommer att förverkligas. Detta mål kan äventyras av bland annat nya stödåtgärder med anledning av pandemin, om de inte kompenseras genom andra beslut.
Rådet finner det oroväckande att det strukturella underskottet i de offentliga finanserna har varit negativt i över ett decennium och förväntas vara klart negativt även efter den aktuella krisen. Därför är det viktigt att omedelbart börja planera stabiliseringsåtgärder för de offentliga finanserna.
Risker hotar de offentliga finanserna på både medellång och lång sikt
Den offentliga skulden fortsätter att stiga på medellång sikt, om inga korrigerande åtgärder vidtas. Stabilisering av läget under de närmaste åren skulle årligen kräva stabiliseringsåtgärder på 0,2–0,4 procent av BNP.
På lång sikt behövs en omfördelning av de offentliga utgifterna mellan investeringar och konsumtion eftersom det finns ett tryck på att öka utgifter till följd av den gröna given och åldersrelaterade utgifter. Regeringens färdplan för hållbarhet bör konkretiseras genom detaljerade och tillräckliga politiska åtgärder med vilka de ogynnsamma utsikterna inom de offentliga finanserna kan lindras.
Utökad långtidsarbetslöshet framhäver behovet av nya arbetsmarknadsåtgärder
Högre mål för sysselsättning spelar en avgörande roll i regeringens politik för hållbara offentliga finanser. Därför måste man utvärdera alla sysselsättningsreformer i förhållande till de offentliga finanserna.
Regeringen har tagit krafttag för att öka sysselsättning, men den höga arbetslösheten belastar fortfarande de offentliga finanserna. Det behövs mer insatser för att motverka långtidsarbetslöshet.
De berörda ministerierna bör ytterligare förtydliga sin kommunikation om bedömning av effekter av regeringens åtgärder på sysselsättningen. Dessutom vore det angeläget att medge att det inte går att tillförlitligt bedöma effekter av alla sysselsättningsreformer.
Regeringen måste förstärka sin tillväxtpolitik
Den privata sektorn i Finland kännetecknas av att branscherna på många områden är mycket koncentrerade och har en relativt liten produktivitetsspridning. Bedömningarna tyder också på att den dåliga produktivitetsutvecklingen delvis beror på ineffektiv resurstilldelning.
Nedskärningarna i understöd till utbildning samt forskning och utveckling (FoU) i Finland under 2010-talet har sannolikt haft en negativ inverkan på FoU-aktiviteten. Eftersom produktivitetstillväxten har betydligt avtagit, finns det ett behov av utökat stöd till FoU. För att hålla kostnader ner bör nya stödåtgärderkompenseras genom nedskärning av utgifterna eller skattehöjningar.
Skatteincitament för FoU används i Finland i relativt liten utsträckning. Den parlamentariska arbetsgruppens målsättning att införa mer omfattande FoU-skattestöd är i detta avseende befogad.
Report 2021: Economic Policy Council Report 2021
Raportti 2021: Talouspolitiikan arviointineuvoston raportti 2021
Ytterligare information lämnas av
Jouko Vilmunen, ordförande för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
jouko.vilmunen(@)utu.fi, +358 29 450 4119
Jukka Pirttilä, vice ordförande för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
jukka.pirttila(@)helsinki.fi, +358 295 519 426
Mediekontakt:
Ville Pernaa, kommunikationschef, VATT
ville.pernaa(@)vatt.fi, +358 50 539 4310
Anna-Maija Juuso, kommunikationsexpert, VATT
anna-maija.juuso(@)vatt.fi, +358 295 519 424
Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken inrättades 2014 för oberoende utvärdering av målen och metoderna i den ekonomiska politiken. Rådets ordförande är professor Jouko Vilmunen. De övriga medlemmarna är professor Hilde Bjørnland, arbetslivsprofessor Seija Ilmakunnas, professor Johanna Niemi och professor Jukka Pirttilä.
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
ekonomisk politik
offentlig ekonomi
rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken
sysselsättning
