Hoppa till innehåll
Media
  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Till söksidan »
  • Framsida
  • Aktuellt
    • Nyheter och meddelanden
    • Bloggar
    • VATT seminarier
  • Forskning
    • Forskningsområden
    • Forskningsprojekt
  • Publikationer
    • Vetenskapliga artiklar
    • VATT Working Papers
  • Personal
    • Ledning
    • Forskare
    • Administrations-, forsknings- och kommunikationsservice
    • Datarummets personal
  • VATT
    • Öppen vetenskap och forskning på VATT
    • Lediga arbetsplatser
    • Strategi

Arvskatt är inte en ensam ö

23.3.2018 Blog Essi Eerola

Det är meningslöst att diskutera avskaffning av arvskatten utan förslag till hur beskattningen av överlåtelsevinster samtidigt ska ändras, skriver Essi Eerola.

Luola Saaren Rannalla. (c) Pekka Jylhä (kuvaa rajattu) Bild: en detalj från konstverket Luola Saaren Rannalla (En grotta på en östrand). (c) Pekka Jylhä (bilden har avgränsats)

Medborgarinitiativet till avskaffning av arvs- och gåvoskatten ska skickas till riksdagen. Efter initiativet började en livlig debatt om nackdelarna och fördelarna med arvskatten. Det har lyfts fram många synvinklar, men mindre fakta om hur arvskatten anknyter till det övriga skattesystemet. I detta sammanhang är intressanta skatter särskilt skatten på överlåtelsevinster och skatten på kapitalinkomster.

Det huvudsakliga syftet med skatten på överlåtelsevinster är att skatten ska komplettera kapitalinkomstskatten. Avkastningen på olika placeringar kan fås antingen i form av utdelning, ränteintäkter eller värdestegring av egendom. Om en utdelning eller ränta årligen beskattas genom kapitalinkomstbeskattning medan värdestegring inte beskattas, uppmuntrar beskattningen till att kanalisera kapital så att detta betraktas som värdestegring av avkastning.

Den nuvarande skatten på överlåtelsevinster riktas till värdestegringen först när egendom säljs, inte när värdet på egendomen stiger. Om värdet på en placering har stigit, kan avkastningen på placeringen efter skatt vara högre än på en alternativ placering, även om avkastningen före skatt är lägre. I en sådan situation är det bra att senarelägga försäljningen av placeringen i stället för att realisera placeringen och sedan placera medlen i ett nytt objekt som ger en högre avkastning. På så sätt kan skatten på överlåtelsevinster leda till att resurser fördelas på ett icke-optimalt sätt.

Skatt på överlåtelsevinster uppbärs naturligtvis vanligen när egendom har köpts och den säljs senare. Men vad händer om egendom har fåtts som gåva eller arv? När arvtagaren i sinom tid säljer egendomen, bestäms den anskaffningsutgift som används vid beräkning av skatten på överlåtelsevinst utifrån vilket värdet på egendomen var när arvtagaren fick arvet. På grund av denna så kallade diskontinuitetsprincip lämnas hela den värdestegring som skedde under den tidigare ägarens innehavstid utanför beskattningen av överlåtelsevinster. Med andra ord kompletterar arvskatten i Finland på sätt och vis skatten på överlåtelsevinster, även om arvskatten naturligtvis inte ersätter skatten på överlåtelsevinster särskilt noggrant. Det beror på att arvskatten berör hela värdet på egendomen, inte enbart den orealiserade värdestegringen.

När arvskatten avskaffades i Norge 2014 började man vid beskattningen av överlåtelsevinster tillämpa en så kallad kontinuitetsprincip. Vid försäljning av egendom svarar arvtagaren även för den värdestegring som har skett under den tidigare ägarens innehavstid. Denna kontinuitetsprincip tillämpas också i Sverige. I Sveriges och Norges modeller blir den ovan beskrivna låsningseffekten på skatten på överlåtelsevinster allt starkare från en generation till en annan, om värdet på egendomen stiger.

En annan lösning kan vara att arvlåtaren eller gåvogivaren anses få en realiserad överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust precis innan innehavet överförs. I ett sådant system svarar varje ägare för den värdestegring av egendomen som sker under ägarens innehavstid, oavsett om egendomen säljs eller ges i gåva. När gåvotagaren i sinom tid säljer egendomen, är dennes anskaffningsutgift i sin tur det värde som har fastställts för egendomen när denne fått gåvan. Denna princip följs i till exempel Kanada.

De uppmuntrande effekterna av dessa två system är naturligtvis helt olika. Och som det brukar vara, beror effekterna till slut på detaljer.

Nästan alla beskattningsformer styr företagens och privathushållens beteende. De minskar bytet och produktionen och medför därigenom dödviktsförluster. Vissa skatteslag har dock fler negativa effekter än andra, och därför är det inte likgiltigt på vilket sätt skatteintäkter uppbärs. Utifrån denna jämförelse av olika skatteslag visar sig arvskatten inte få särskilt negativa effekter (analyser från ekonomkollegor här). Oavsett vad man tycker om arvskatten är det dock inte riktigt meningsfullt att diskutera avskaffning av skatten utan förslag till hur beskattningen av överlåtelsevinster samtidigt ska ändras.

Essi Eerola
Blog Pressmeddelande Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning arvsskatt beskattning skattereformer överlåtelseskatt
Facebook Dela på Facebook Twitter Dela på Twitter LinkedIn Dela på LinkedIn | Skriv ut Dela via e-post

Statens ekonomiska forskningscentral VATT

växel +358 295 519 400

[email protected]

Tillgänglighetsutlåtande

Beskrivning av handlingars offentlighet

Dataskydd

Kanal för rapportering av överträdelser

Nätfakturaadress

Respons

  • Följ oss på X
  • VATT LinkedIn
  • VATT Instagram
  • VATT YouTube

Economicum

Arkadiankatu 7

PL 1279, 00101 Helsingfors

Besök oss

Media
  • Suomi
  • Svenska
  • English
Till söksidan
  • Framsida
  • Aktuellt
    • Nyheter och meddelanden
    • Bloggar
    • VATT seminarier
  • Forskning
    • Forskningsområden
      • Utbildning
      • Bostadspolitik
      • Näringspolitik
      • Kommuner och välfärdsområden
      • Social trygghet
      • Hälsovårdstjänster
      • Inkomstfördelning och ojämlikhet
      • Arbetsmarknad
      • Energi, klimat och miljö
      • Beskattning
      • Migration
    • Forskningsprojekt
  • Publikationer
    • Vetenskapliga artiklar
    • VATT Working Papers
  • Personal
    • Ledning
    • Forskare
      • Berghäll, Elina
      • Bizopoulou, Aspasia
      • Bratu, Cristina
      • Einiö, Elias
      • Giaccobasso, Matias
      • Hakola-Uusitalo, Tuulia
      • Huhtala, Anni
      • Hämäläinen, Kari
      • Izadi, Ramin
      • Kari, Tuomas
      • Kauppinen, Ilpo
      • Koivisto, Aliisa
      • Kosonen, Tuomas
      • Kyyrä, Tomi
      • Laukkanen, Marita
      • Lombardi, Stefano
      • Lyytikäinen, Teemu
      • Matikka, Tuomas
      • Nivala, Annika
      • Olkkola, Maarit
      • Ollikka, Kimmo
      • Palanne, Kimmo
      • Paukkeri, Tuuli
      • Pesola, Hanna
      • Pirttilä, Jukka
      • Päällysaho, Miika
      • Ravaska, Terhi
      • Ramboer, Sander
      • Remes, Piia
      • Riihelä, Marja
      • Sahari, Anna
      • Sarvimäki, Matti
      • Saxell, Tanja
      • Siikanen, Markku
      • Sirviö, Tom-Henrik
      • Tukiainen, Janne
      • Tuomala, Juha
      • Uusitalo, Roope
      • Verho, Jouko
      • Viertola, Marika
      • Virkola, Tuomo
    • Administrations-, forsknings- och kommunikationsservice
    • Datarummets personal
      • Alasalmi, Juho
      • Heiskanen, Aino
      • Korpela, Heikki
      • Kock, Nea
      • Kylliäinen, Olavi
      • Laasonen, Henna
      • Luotonen, Niilo
      • Mahous, Nadine
      • Nurminen, Tuomas
      • Putkiranta, Olli
      • Seppä, Meeri
      • Toikka, Max
  • VATT
    • Öppen vetenskap och forskning på VATT
      • Datamaterial och metoder
      • Publicera med öppen tillgång
      • Forskningssamarbete och öppen vetenskap
      • Avtalsbaserade principer för öppenhet
      • Stödja och uppfölja öppenhet
    • Lediga arbetsplatser
    • Strategi

Kontaktinformation