Högerpartier beaktar valresultatet vid val av ordförande för kommunstyrelse
En kandidat som placerar sig bra vid kommunalval har en betydligt bättre chans att bli vald till ordförande för kommunstyrelsen. Detta gäller likväl bara fall där ordföranden utnämns av ett högerparti.
Utöver den personliga valframgången betonar partierna att kandidaten ska ha erfarenhet och representera partiets linje. Väljarna värdesätter däremot andra egenskaper, som hög utbildning.
Den personliga valframgången har betydelse när ett parti ska utnämna någon ur sina egna led till ordförande för kommunstyrelsen. Detta framgår av en färsk utredning från VATT och Stockholms universitet. En kandidat med flest röster på partiets lista har ungefär dubbelt så stor sannolikhet att bli ordförande än tvåan på listan, oavsett om denne får nästan lika många röster som ettan.
Den begränsade jämförelsen påvisar på ett tillförlitligt sätt att det råder ett kausalförhållande mellan placeringen på partilistan och utnämningen till ordförande, eftersom det i praktiken är slumpmässigt vilken av kandidaterna som toppar listan när marginalerna är små.
Det framgår också av utredningen att den personliga valframgången bara spelar en roll när det är ett högerparti – i praktiken Samlingspartiet, Centern eller SFP – som utser ordföranden och när det inte råder någon stor konkurrens mellan eller inom partierna.
”Genom att rösta i kommunalval kan väljarna alltså påverka även andra omständigheter än enbart fördelningen av fullmäktigeplatserna. Kommunstyrelsens ordförande är den mest inflytelserika positionen inom kommunalpolitiken, och därför är det viktigt att väljarnas preferenser blir hörda även när ordföranden utses”, säger Janne Tukiainen, som är specialforskare på VATT.
Forskarna jämförde också egenskaperna hos kandidater som hade valts till ordförande för kommunstyrelsen och kandidater som hade fått flest röster men inte blivit valda till ordförande. Denna deskriptiva jämförelse åskådliggör skillnader mellan väljarnas och partiernas preferenser. Till skillnad från väljarna lägger partierna större vikt vid erfarenhet samt vid att personen som väljs till ordförande representerar partiets etablerade linje.
I förhållande till antalet kvinnor som toppar listorna är det anmärkningsvärt få kvinnor som väljs till ordförande. Enligt Tukiainen kan detta åtminstone delvis förklaras med spårbundenhet, det vill säga att partierna gärna utnämner samma gamla ordförande, som inte heller tidigare varit kvinnor.
Väljarnas favoriter hade däremot i genomsnitt högre utbildning, inkomster och socioekonomisk ställning än de personer som valdes till ordförande för kommunstyrelsen. Det är fråga om faktorer som enligt forskningslitteraturen är relativt goda indikatorer på kandidaternas kapacitet. Med andra ord verkar väljarna lägga större vikt vid kandidaternas kapacitet än vad partierna gör.
”Trots det är ordförandena för kommunstyrelserna enligt dessa indikatorer i genomsnitt mer kapabla än kandidaterna eller de fullmäktigevalda överlag. Med andra ord lyckas det kommunalpolitiska systemet i Finland sålla fram rätt så skickliga ledare”, tillägger Tukiainen.
Forskningen byggde på Justitieministeriets material om kommunalvalen i Finland 2000–2012 och Kommunförbundets statistik över de förtroendevalda i kommunerna. Uppgifterna kompletterades med registermaterial från Statistikcentralen, Keva och Skatteförvaltningen och kandidaternas svar i Yles valkompass.
Mer information:
Janne Tukiainen, specialforskare, VATT, tfn +358 295 519 451, [email protected]
Mer om detta:
Primary Effect in Open-List Elections
VATT Working Papers 79, 2016.
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
kommuner
lokal demokrati
politik och nationalekonomi
politisk representation
röstning
