Företagsbeskattningen gynnar skuldfinansiering och snedvrider investeringar

22.8.2016 Pressmeddeland

Beskattningen av företag i Finland snedvrider företagens finansierings- och investeringsbeslut genom att den gynnar skuldfinansiering och investeringar i till exempel tunga maskiner.

Av VATT:s färska utredning med analyser av möjliga lösningar på dessa neutralitetsbrister framgår att ingen av modellerna (ACE, CBIT samt samfundsskatt på utdelad vinst som i Estland och vinstreservering som i Sverige) är problemfri. Företagsbeskattningen i Finland står sig för det mesta bra i jämförelse med andra länder, vad gäller dess uppbyggnad och nivå.

I utredningen granskar VATT den finska företags- och kapitalinkomstbeskattningens effekter på företagens incitament att investera och att finansiera sin verksamhet. Dessutom innehåller rapporten ett antal alternativa skattemodeller som debatterats både i Finland och utomlands. Publikationen är en interimsrapport i ett projekt som finansierats av Statsrådets kansli.

Enligt utredningen snedvrider företagsbeskattningen i Finland företagens finansierings- och investeringsbeslut. Den gynnar skuldfinansiering på bekostnad av eget kapital och främjar investeringar speciellt i tungt maskineri. Denna neutralitetsbrist ger upphov till en snedvriden resursallokering, vilket kan ge välfärdsbrist i ekonomin.

ACE skulle höja samfundsskattesatsen och CBIT skulle möjliggöra sänkning av den

I utredningen granskar forskarna två alternativ till ny beskattningsmodell som rönt stor internationell uppmärksamhet. Enligt ACE-modellen kan företaget dra av schablonmässiga kostnader för eget kapital, och enligt CBIT-modellen får avdrag inte göras för räntor.

Bägge modellerna råder bot på missgynnat eget kapital, men samtidigt innehåller de motstridiga incitament. Detta gäller speciellt vid granskning av en budgetneutral reform där effekterna på skatteintäkterna till följd av ändringar i skattebasen jämnas ut genom att justera samfundsskattesatsen. Införande av ACE-modellen skulle i så fall innebära att samfundsskattesatsen måste höjas. Höjning av skattesatsen skulle försvaga incitamenten för multinationella företag att etablera sig i Finland och göra det mer attraktivt att föra ut en del vinster till utlandet.

CBIT-modellen öppnar möjligheter för att sänka skattesatsen, vilket har en positiv effekt på investerings- och vinstöverföringsincitamenten för internationella företag. Däremot skulle investeringsincitamentet för inhemska företag försvagas. En av fördelarna med CBIT-modellen är att den förhindrar företags skatteplanering där ränteavdrag används för överföring av vinstmedel till länder med lägre skatt.

Enligt kalkyler ger modellen med vinstreservering liten nytta

I utredningen granskade forskarna också den estniska modellen med samfundsskatt på vinst som delas ut och den svenska modellen med vinstreservering. En klar fördel med den estniska modellen är att den är enkel. Dessvärre missgynnar den nytt aktiekapital i förhållande till andra finansieringsformer. I en budgetneutral reform, där skattebasändringars inverkan på skatteintäkterna kompenseras genom höjning av skattesatsen, skulle den effektiva marginalskattesatsen (EMTR) för investeringar som finansieras med nytt aktiekapital stiga från 20 procent till 40 procent. Även den genomsnittliga effektiva skattesatsen (EATR) skulle stiga betydligt.

De ovan nämnda ändringarna skulle kunna få negativa effekter på riskfinansieringen för tillväxtföretag och incitamenten för utländska bolag att etablera sig i Finland. Det estniska systemet uppmuntrar dessutom till överföring av ekonomisk verksamhet från privatekonomi till företag.

Enligt den svenska modellen med vinstreservering kan företaget tillfälligt skjuta upp betalning av skatten. Med andra ord kan reserveringen tolkas som en möjlighet till skattekredit med låg ränta, och företaget får ekonomisk nytta i form av räntebehållning under reserveringstiden. Enligt beräkningarna är nyttan dock liten. De flesta företag skulle kunna få motsvarande skattelättnader om staten helt enkelt sänkte samfundsskattesatsen något. Reserveringen skulle kunna ha en meningsfull roll som komplement i systemet för förlustutjämning, men det finns mer direkta medel även för detta.

Mer om detta:

Yritysverotuksen vaikutus rahoitus- ja investointikannusteisiin
VATT Muistiot 53, 2016.

Mer information:

Seppo Kari, forskningsledare, 0295 519 419
Olli Ropponen, specialforskare, 0295 519 443

Företagsreglering och internationell ekonomi Pressmeddeland Pressmeddelande Uutiset ja tiedotteet beskattning företag företags konkurrenskraft företagsbeskattning investeringsincitament skattepolitik skattereformer skattestöd