Flexibel pensionsålder fungerade inte i Finland
År 2005 genomfördes en pensionsreform i Finland som innebar att den nedre åldersgränsen för pension sänktes från 65 till 63 år. Samtidigt uppmuntrade man finländarna ekonomiskt att gå i pension vid en ålder mellan 63 och 68 år som passade en själv. En ny forskning gjord av VATT och Labore visar att den nedre åldersgränsen 63 år blev den nya normen för pensionsålder, och endast i mycket låg grad fortsatte folk att arbeta flexibelt.
Studien gjord av Terhi Ravaska, specialforskare på statens ekonomiska forskningscentral (VATT), och Ohto Kanninen, ledande forskare på Labore, ger en okonstlad bild av hur det gick med pensionsreformen år 2005. Huvudresultaten av studien framgick i VATT:s Policy Brief-publikation som utkom i dag.
”Syftet med pensionsreformen är att senarelägga pensionsåldern, eftersom befolkningen i Finland åldras fort och den förväntade livslängden stiger. Vi är alltså pensionerade en längre tid än tidigare, och därför är ett viktigt ekonomipolitiskt mål att höja pensionsåldern”, säger Terhi Ravaska och Ohto Kanninen om den allmänna bakgrunden för pensionsreformen.
I reformen år 2005 sänktes pensionsåldern från 65 till 63 år, och samtidigt gjorde man pensionstillväxten större än tidigare för dem som fortsatte arbeta efter 63 års ålder i de stora årskullarna, vilket i offentligheten kallades ”supertillväxt”. Målet var att få finländarna att fortsätta jobba till 68 års ålder.
”Man uppnådde inte målen med reformen. Den nya nedre åldersgränsen blev ny norm för pensionsåldern genast under reformens första år. Andelen som gick i pension innan 65 års ålder ökade med hela 47 procentenheter på grund av reformen. Tio år efter reformen gick en stor del av finländarna i pension som 63-åringar, åldern 65 hade förlorat sin betydelse som pensionsålder och en mycket liten andel av finländarna fortsatte jobba till 68 års ålder”, säger forskarduon och summerar huvudresultaten av reformen.
Målen uppnåddes inte av flera anledningar. För det första höjdes pensionen för de 63-åringar som gick i pension med 9,6% i euro, jämfört med systemet innan reformen. Den här höjningen kompenserade för effekten av supertillväxten bland 62–64-åringarna.
”I genomsnitt förbättrade det att supertillväxten syntes mycket i media egentligen inte incitamenten att arbeta bland 62–64-åringarna, jämfört med det tidigare systemet. I vår forskningsgrupp sjönk faktiskt incitamenten att arbeta med 0,7 procent bland 62–64-åringarna”, konstaterar Terhi Ravaska och Ohto Kanninen.
I en internationell studie har man upptäckt att vi i allmänhet går i pension direkt man uppnår åldern för rätten till full pension. Så här gick det också med pensionsreformen i Finland år 2005, vilket blev en mellanperiod i Finlands pensionspolitik. Reformen år 2005 gällde personer födda 1942–1954, och möjliggjorde alltså bland annat att stora årskullar gick i pension redan som 63-åringar. År 2017 genomfördes nästa pensionsreform, som innebar att pensionsåldern började höjas från och med dem som är födda 1955, på så sätt att vi är tillbaka på 65-års pensionsålder för dem som är födda 1965.
”Med reformen år 2017 kom vi i själva verket närmare det system som rådde innan år 2005. Baserat på statistiken för de första åren ser det återigen ut som att man går i pension när man uppnått den lägsta åldern för full pension. Den nedre åldersgränsen för full pension är alltså fortfarande det som allra mest påverkar när man går i pension, alltså mer än de ekonomiska incitamenten som är dyra för den offentliga ekonomin”, säger Terhi Ravaska och Ohto Kanninen.
Jonathan Grubers, Ohto Kanninens och Terhi Ravaskas forskningsartikel har nyligen publicerats i sin helhet i den respekterade publikationen inom ekonomi, Journal of Public Economics.
Policy brief:
Terhi Ravaska och Ohto Kanninen (2022) Ikäraja vaikuttaa taloudellisia kannustimia enemmän eläkkeelle jäämiseen. VATT Policy Brief 3/2022.
Kontaktpersoner:
Terhi Ravaska, Specialforskare
VATT / Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Tfn: +358 295 519 453
[email protected]
Ohto Kanninen
Ledande forskare
Labore / Offentlig ekonomi
Tfn: +358 41 513 7175
[email protected]
Terhi Ravaska
Arbetsmarknad
Pressmeddeland
Social trygghet
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
arbetsmarknad
arbetsutbud
eläkeuudistus
