Barn till högutbildade föräldrar får bättre möjligheter att bli antagna till universitet
Genom högskoleexpansionen på 1950–1970-talen minskade de regionala skillnaderna i möjligheterna att avlägga högskoleexamen. De bättre möjligheterna att bli antagen till universitet fick effekter även på nästa generation. Det ledde även till att antalet barn som sökte sig till högskolestudier och antalet skolår ökade flera decennier senare.
Bild: Mikonsaari Aarne / Lappeenrannan museot [CC BY-NC-ND 4.0]
Det är känt att utbildningsnivå är ärftlig, men barn gynnas även direkt av att föräldrarna är högutbildade. Tuomo Suhonens (VATT) och Hannu Karhunens (PT) undersökning visar att positiva lokala förändringar i tillgången till högre utbildning ökar sannolikheten för vissa individer att avlägga högskoleexamen. Det förbättrar även utbildningsmöjligheterna för deras barn på lång sikt flera decennier senare.
Så sent som på 1950-talet förekom enorma regionala skillnader i tillgången till högre utbildning. I de gamla högskoleregionerna Helsingfors och Åbo fanns det gott om utbildningsplatser i förhållande till antalet potentiella studerande i närområdet, men i andra delar av landet var tillgången dålig. Fram till mitten av 1970-talet minskade de regionala skillnaderna markant och försvann helt i vissa regioner till följd av en snabb expansion av högskolenätverket på ett sätt som var svårt att förutspå ur individperspektiv.
Den här planeringen möjliggör en ny typ av generationsöverskridande undersökningar av orsak och verkan kring högre utbildning i Finland.
”Den positiva korrelationen mellan föräldrars och barns utbildning avspeglar inte direkt vilka generationsöverskridande fördelar utbildning medför. Korrelationen kan bero på bland annat att talang är genetiskt ärftlig. Naturlig försöksplanering, i det här fallet förändringar i utbildningsmöjligheter för en viss folkgrupp, ger större visshet om fördelarna”, säger specialforskare Tuomo Suhonen.
Högskolan har på senare år kritiserats för att vara för splittrad och trenden har gått mot större enheter och ett glesare nätverk. Samtidigt finns en oro för en sjunkande nationell utbildningsnivå i den offentliga debatten.
Enligt Tuomo Suhonen leder undersökningen inte till direkta slutsatser om vad tillgången till högskoleutbildning i dagsläget har för betydelse för individers utbildningsval och därmed utbildningsnivå.
”Resultaten tyder hur som helst på att effekterna av reformerna av högre utbildning inte är begränsade till ungdomarna i målgruppen, utan även rör senare generationer – något som är viktigt att ta hänsyn till när beslut fattas”, säger Suhonen.
Undersökningen utgår från de lokala förändringar i tillgången till högre utbildning som finländska föräldrar födda 1936–1956 upplevde i sin ungdom. Undersökningsmaterialet består av Statistikcentralens registerutdrag från 1970–2016, som omfattar hela den finländska befolkningen på individnivå.
Forskning:
The intergenerational effects of parental higher education: Evidence from changes in university accessibility. VATT Working Papers 100
Mer information:
specialforskare Tuomo Suhonen, 0295 519 507
Tuomo Suhonen
Arbetsmarknad och utbildning
Pressmeddeland
Pressmeddelande
generationsövergripande rörlighet
högre utbildning
utbildning
utbildningsekonomi
utbildningsval
