Forskning kring utbildningen
En av de viktigaste faktorerna som förklarar inkomstskillnaderna mellan individer och staternas ekonomiska tillväxt är utbildning. Beslutet att utbilda sig är kanske det viktigaste investeringsbeslutet som en vanlig medborgare gör under sin livstid.
Ett bevis på utbildningens stora betydelse är storleken på de offentliga utgifter som avsätts för utbildning. År 2018 utgjorde de offentliga utbildningsutgifterna i Finland 5,6 procent av BNP, vilket är den näst största andelen i OECD.
VATT har aktivt forskat kring utbildning under hela forskningscentralens 30 år långa existens.
Utbildningens fördelar för individerna
En av de första finländska undersökningarna som gällde de inkomster som utbildningen ger gjordes på VATT redan år 19911. Arbetskraftsutbildning för vuxna har varit ett viktigt inslag i det finländska utbildningssystemet sedan länge, och VATT har undersökt dess inverkan på sysselsättningen och inkomsterna2. Sedermera har den nytta som utbildningen ger individerna börjat betraktas i ett bredare perspektiv. Alldeles nyligen har VATT undersökt till exempel vilken inverkan svårigheter att få en studieplats inom utbildning på andra stadiet har på brottslighet3. Resultaten har visat att utbildning även i det finländska samhället har inverkar gynnsamt på individens välfärd.
Utbildningsresursernas verkan
Under årens lopp har VATT forskat mycket om utbildningsresursernas effekt. Vi har studerat hur skillnader i kommunernas investeringar på utbildningen påverkar inlärningsresultaten. Sedan 1990-talet har kommunerna haft rätt stor frihet att själva besluta om storleken på de resurser som tilldelas gymnasierna, men forskningsresultaten visar att skillnader i resurserna inte inverkar stort på provresultaten4. Största delen av gymnasierna i Finland uppvisar en rätt jämn kvalitet, då hänsyn tas till gymnasiestuderandenas utgångsnivå5. Däremot verkar det som om de resurser som lagts ned på grundskolorna har betydelse. Enligt forskningsresultaten har målen för det så kallade anslaget för positiv särbehandling som Helsingfors stad beviljat uppnåtts, då finansieringen kanaliserats till skolor där elevernas bakgrund har varit mera krävande6.
Inverkan av hemmets bakgrund på utbildningen
Även om den offentliga konsumtionen täcker största delen av de penningresurser som läggs ned på utbildningen i Finland, har hembakgrunden en stark koppling till hur barnens utbildning utfaller. VATT har undersökt hur mycket föräldrarnas utbildning påverkar hur barnen utbildar sig. I denna forskning har VATT använt sig av information om högskoleutbildningens regionala utvidgning på 1960- och 1970-talet7. Utbildningspolitiken är ett av de medel som kan användas för att göra försvaga kopplingen mellan hembakgrund och utbildning och främja genomförandet av jämlikheten. Enligt forskningsresultaten har utbildningspolitiska åtgärder som gett befolkningen mer jämlika utbildningsmöjligheter som till exempel grundskolereformen försvagat kopplingen mellan hembakgrunden och utfallet av barnens utbildning8.
Studerandeurval
För närvarande koncentrerar vi oss inom forskningen rörande utbildningen på att undersöka hur studerandeurvalsmekanismen fungerar. Utbildningsplatserna är en begränsad tillgång, och i en utvecklad ekonomi av Finlands typ råder det stor efterfrågan på dem. Metoden med vilken dessa få utbildningsplatser delas ut har en väsentlig inverkan på hur effektivt och rättvist utbildningssystemet är. Finland övergick till samordnad gemensam antagning inom utbildningen på andra stadiet på 1970-talet. VATT undersöker effekten av införandet av den gemensamma antagningen med hjälp av historiska underlag. Konsortiet Mitt spår, som samordnas av VATT och finansieras av Rådet för strategisk forskning, undersöker i sin tur elevhandledningens inverkan på unga som deltar i den gemensamma antagningen. Dessutom har VATT i samarbete med Löntagarnas forskningsinstitut inlett ett forskningsprojekt i syfte att undersöka effekterna av reformen av studerandeurvalet till utbildning på tredje stadiet, som genomfördes 2020.
Läropliktens längd
Även i framtiden kommer utbildningspolitiken att bjuda på intressanta forskningsobjekt. Höjningen av läropliktsåldern, som antecknats i regeringsprogrammet, medför avsevärda förändringar i det finländska utbildningssystemet. I detta sammanhang framhävs särskilt elevhandledningens betydelse och målet att förbättra inlärningsresultaten i grundskolan. Dessa frågor kommer att hålla forskare som intresserar sig för utbildningsfrågor sysselsatta även under VATT:s fjärde årtionde.
1) Tossavainen, P. (1991) Koulutus ja ansiot, VATT keskustelualoitteita, 5.
2) Hämäläinen, K. och Tuomala, J. (2007) Vocational labour market training in promoting youth employment, VATT keskustelualoitteita, 432.
3) Huttunen, K., Pekkarinen, T., Virtanen, H. och Uusitalo, R. (2018) Lost boys: Access to secondary education and crime, VATT Working papers, 114.
4) Kirjavainen, T., Häkkinen, I. och Uusitalo, R. (2000) School resources and student achievement revisited: New evidence using panel data, VATT keskustelualoitteita, 227.
5) Pursiainen, H., Kortelainen, M. och Pääkkönen, J. (2014) Lukioiden väliset erot ja paremmuusjärjestys, VATT tutkimukset, 117.
6) Silliman, M., (2017) Targeted funding, immigrant background, and educational outcomes: Evidence from Helsinki’s “Positive Discrimination” policy, VATT Working Papers, 91.
7) Karhunen, H. och Suhonen, T., (2019) The intergenerational effects of parental higher education: Evidence from changes in university accessibility, Journal of Public Economics, 176, 195-217.
8) Pekkarinen, T., Uusitalo, R. och Pekkala, S. (2009) School tracking and intergenerational income mobility: Evidence from the Finnish comprehensive school reform, Journal of Public Economics.