VATT:s undersökning: Höjningar av bostadsbidraget höjer inte de hyror som bidragstagarna betalar
13.10.2022 Pressmeddeland
Bostadsbidraget ändrades i Finland 2015 så att bidragsbeloppet inte längre berodde på bostadens yta. Reformen höjde bostadsbidraget till små bostäder betydligt. Man befarade att det ökade bidraget till små bostäder skulle höja hyrorna och därmed enbart gynna uthyrarna. Ändringarna av bostadsbidraget påverkade dock inte hyrorna nämnvärt, visar VATT:s färska undersökning.
Enligt en ny undersökning som gjorts av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) riktades höjningarna av bostadsbidraget till lågavlönade mottagare av bostadsbidrag och övergick inte i någon större utsträckning till deras hyresvärdar. Undersökningen har gjorts av Teemu Lyytikäinen, ledande forskare på VATT, Essi Eerola som nyligen övergick från VATT till Finlands Bank, Tuukka Saarimaa, biträdande professor vid Aalto-universitetet, och Tuuli Vanhapelto, Toulouse universitet.
Vid reformen 2015 förenklades bostadsbidragssystemet. Tidigare begränsades storleken på det allmänna bostadsbidraget av ett tak för kvadratmeterhyran. Vid reformen ersattes taket för kvadratmeterhyran med ett tak för helhetshyran, som endast berodde på hushållsstorlek och boendekommun. I Helsingfors var taket för kvadratmeterhyran till exempel för en bostad på 25 kvadratmeter omkring 15 euro. Bostadsbidraget betalades med andra ord ut till en bostad på 25 kvadratmeter utifrån en hyra på högst 375 euro. Efter reformen fick ensamboende i Helsingfors bidrag till en hyra på högst 482 euro, oberoende av bostadens egenskaper. Bostadsbidraget ersätter 80 procent av de boendeutgifter som överstiger självrisken upp till den övre gränsen. Ändringen av bidraget höjde bostadsbidraget till små bostäder betydligt.
Undersökningen granskade hur ändringarna av bostadsbidraget till följd av reformen påverkade bidragstagarnas hyror. Utöver ytan berodde ändringarna av bidraget på den kommun där bostaden var belägen och på byggnadsåret. Några bevis på effekten på hyrorna hittades inte. Tack vare det omfattande forskningsmaterialet är den statistiska felmarginalen liten. Trots detta kan en liten effekt på hyrorna inte helt uteslutas. Därför kunde även uthyrarna gynnas av reformen, särskilt om den potentiella lilla hyreseffekten även berörde andra hyresgäster än de som fick bostadsbidrag.
”Det månatliga bostadsbidraget ökade till exempel med nästan 70 euro för bostäder på 15–25 kvadratmeter jämfört med bostäder på 35–45 kvadratmeter. Efter reformen var hyresutvecklingen för bostäder av olika storlekar dock fortfarande likadan som före reformen. De lågavlönade mottagarna av bostadsbidrag drog stor nytta av höjningarna”, säger forskarna.
Undersökningen granskade hyrorna för bidragstagare som bodde i fritt finansierade hyresbostäder, och fokuserade på nya hyresförhållanden där snabba hyreshöjningar skulle ha varit möjliga efter reformen. I undersökningen användes forskningsmaterial om alla mottagare av allmänt bostadsbidrag under flera år.
Trots att höjningen av bostadsbidraget särskilt gällde hyrorna för små bostäder, sökte bidragstagarna inte oftare små bostäder. Detta kan förklara varför hyrorna för små bostäder inte ökade efter reformen.
År 2021 betalades totalt omkring 1,6 miljarder euro i allmänt bostadsbidrag ut till omkring 400 000 hushåll. Utgifterna för bostadsbidrag ökade delvis av att taket för kvadratmeterhyran under 2015 hade ersatts med ett tak för helhetshyran.
”Enligt resultaten förbättrade slopandet av taket för kvadratmeterhyran särskilt ställningen för bidragstagare som bodde i små hyresbostäder, och återinförandet av taket skulle försämra dessa bidragstagares utkomst”, säger forskarna.
Länken här.
VATT-dagen 2022 – boende som tema
Denna undersökning om bostadsbidraget är en del av VATT-dagen 2022 (torsdag den 13 oktober 2022, Botta, klockan 13–16), där paraplytemat är boende. Under VATT-dagen presenterar professor Christian Hilber effekterna av begränsningarna för bostadsbyggandet på bostadsmarknaden, VATT:s forskare Sander Ramboer och Cristina Bratu behandlar effekterna av regleringen av boende, Teemu Lyytiläinen presenterar fastighetsskattereformen och Essi Eerola behandlar bostadsbidragets effekter på hyrorna.
Ytterligare information lämnas av:
Teemu Lyytikäinen, ledande forskare, VATT (tfn +358 295 519 431, [email protected])
Essi Eerola
Teemu Lyytikäinen
Bostadspolitik
Pressmeddeland
Social trygghet
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
boende
bostadsbidgrag
bostadspolitik
