VATT på 2020-talet: Forskning på hög internationell nivå
Anni Huhtala har varit överdirektör för VATT sedan 2015. Under den här tiden har de indikatorer för forskningsverksamheten som betonar publikationernas kvalitet utvecklats positivt. ”Överdirektörens uppgift är att skapa förhållanden som ger goda förutsättningar för forskning”, säger Anni Huhtala och beskriver på så sätt sin roll på VATT.
Internationell och högklassig
År 2007, då Anni Huhtala fortfarande var professor på MTT (nuvarande Naturresursinstitutet), deltog hon i egenskap av medlem av en internationell utvärderingspanel i en vetenskaplig utvärdering av VATT:s forskning. Enligt utvärderingen fanns det mycket att utveckla, men det fanns förståelse för betydelsen av vetenskaplig forskning på hög nivå på både VATT och Finansministeriet (FM).
– I utvärderingspanelen förde vi då en diskussion om vetenskaplig forskning med huvudmannen, dvs. FM. Vi var eniga om att det handlade om kvalitetssäkring. Vetenskapligheten var en garant för VATT:s opartiskhet: forskningsinstitutionen har ingen egen politisk agenda, utan arbetet uppfyller kriterierna för ekonomisk forskning och beslutsfattarna kan lita på att forskningen är objektiv, säger Huhtala.
Anni Huhtala blev forskningsdirektör på VATT 2011 och har sedan 2015 varit överdirektör på VATT. Den första tiden som överdirektör präglades av osäkerhet: Den reform av sektorforskningen och finansieringen som hade beretts i åratal genomfördes och det gjordes nedskärningar också i VATT:s budget.
– Vår nya strategi utgick ifrån att vi klarar oss i konkurrensen om kompletterande finansiering genom att utföra oberoende forskning som är viktig för samhället. Att inrikta forskningen på dagens samhällsproblem var hela idén bakom reformen av sektorforskningen i Finland och även grunden till att staten upprätthåller forskningsinstitutioner, berättar hon.
– När VATT är en trovärdig aktör och vi ägnar oss åt trovärdig forskning är VATT även en attraktiv arbetsplats för duktiga forskare. Vi har entusiastiska forskare som är skickliga och kan sin sak. När forskarna har det rätta intresset för samhällsfrågor och beslutsfattande har direktören egentligen en ganska enkel roll i att motivera och visa riktningen för forskningsinstitutionen, säger Huhtala när hon ska beskriva bakgrunden till VATT:s framgång.
Huhtalas ledarstil är mycket organisk. Överdirektören måste klargöra att man på VATT värdesätter vetenskapligt högklassig forskning som är viktig för beslutsfattandet.
– Till VATT söker sig national ekonomer som är intresserade av offentlig ekonomi och ekonomisk politik. Det är viktigt att uppmuntra VATT-medarbetarna att följa med sin tid och utvecklingen inom den egna branschen och forska i brännande frågor i omvärlden. Överdirektörens uppgift är att skapa förhållanden som ger goda förutsättningar för forskning, säger hon och beskriver på så sätt sin roll som direktör för VATT.
Huhtala avlade sina doktorandstudier inom ekonomi vid UC Berkeley. För den unga forskaren på det ansedda universitetet blev hög vetenskaplig nivå på forskningen och internationellt samarbete självklarheter, vilket de fortfarande är på VATT.
– Det är hård konkurrens om resurserna och om kompetenta forskare inom ekonomi både i Finland och ute i världen. Därför är det verkligen fint att vi på VATT har lyckats rekrytera begåvade forskare också från utlandet. Och det bästa är att våra samarbetspartner tack vare våra forskare inkluderar forskare på toppnivå som undersöker politikrelevanta frågor utifrån finländskt material, säger hon för att beskriva hur stor betydelse VATT:s internationella engagemang har.
Coronapandemin har påverkat det internationella samarbetet.
– Det internationella umgänget är mycket viktigt för VATT. I allmänhet har minst en forskare gästat ett utländskt universitet varje år. Coronaviruset begränsar i värsta fall interaktionen, och det är särskilt besvärligt för unga forskare. I början av karriären är det bra att lära känna människor personligen och bilda nätverk, poängterar Huhtala.
Forskningsinstitutionen tar ställning med sina resultat
Anni Huhtala anser att det är viktigt att det i Finland finns en forskningsinstitution som VATT, som finansieras av en offentlig aktör och inte styrs av olika intressentgruppers synvinklar. Hon är orolig över utvecklingen, där kommunikationskonsulter förväntas produktifiera forskningsresultat.
– Man kräver att forskningen ska ha genomslag i samhället. Men vi kan ju inte på något sätt påvisa kausalitet mellan VATT:s forskningsresultat och till exempel riksdagens beslut. Det slutliga beslutsfattandet påverkas av så många faktorer. Vårt ansvar upphör när beslutsfattarna är medvetna om våra resultat, säger hon.
Huhtala anser att Twitter är en viktig kanal för forskningsinstitutionens kommunikation, även om hon själv saknar en lugnare plats för att lägga fram analyser och föra mer långsiktiga diskussioner.
– Sociala medier har revolutionerat kommunikationsvärlden. Eftersom politikerna finns på Twitter finns även de politiska journalisterna där. I princip är det ett väldigt demokratiskt forum, och experterna har möjlighet att få synlighet där, funderar hon.
Hon är dock tveksam till Twitter som diskussionsplattform för forskning. Det råder stor osäkerhet om mycket, vilket glöms bort vid omröstningar med acklamation.
– Det är dock fint att VATT:s forskare deltar i Twitterdebatten genom att berätta om den forskning som har gjorts hos oss och genom att visa att det även finns kunskap om mycket. Om någon bara gav sig tid att sätta sig in i den, konstaterar hon.
Miljöekonomi som egen grej
Under studietiden var u-landsfrågor, miljö, jämställdhet och kvinnors ställning områden inom ekonomi som särskilt intresserade Huhtala. Att hon valde utsläppsbegränsningar och utsläppsbeskattning som ämnesområde i proseminariet visade sig vara ödesdigert, eftersom det därefter länge definierade hennes senare intresseobjekt inom forskningen.
– Jag blev redan under grundstudierna intresserad av miljöfrågor ur ett ekonomiskt perspektiv. Det här intresset definierar säkert hur jag har sett på världen och vilka reflektioner jag har gjort i förhållande till ekonomisk politik och ekonomi, funderar Anni Huhtala.
Huhtala fascineras av ekonomins abstrakta sätt att strukturera världen.
– Utgångspunkten för ekonomi är den mycket enkla tanken om en begränsad budget som innebär att människor tvingas göra val. Vi har alla begränsat med tid och andra resurser. I sista hand finns det även en begränsad mängd naturtillgångar på jordklotet, säger hon.
Ekonomer klandras ofta för att de offrar saker på effektivitetens altare.
– Ekonomisk vetenskap är en aning missförstådd. Effektivitetstanken utgör kärnan i ekonomi på grund av just de knappa resurserna. Som national ekonomer funderar vi på hur det med beaktande av begränsningarna vore bäst att organisera saker och ting i samhället för att maximera välfärden, förtydligar hon.
Men den ekonomiska vetenskapen utvecklas också. Numera använder sig beteendeekonomin av teorierna inom psykologi. Omfattande registerdata på befolkning gör i sin tur att man kan observera beteendet i verkliga ekonomiska valsituationer.
– I kärnan av den ekonomiska vetenskapen finns elasticitet, dvs. abstraktioner av hur man reagerar på förändringar: Hur reagerar arbetstagarna eller företaget om lönerna stiger eller beskattningen skärps? Dessa reaktioner kan kvantifieras med hjälp av registermaterial. Ekonomisk vetenskap är till nytta när man planerar samhällsreformer och funderar på hur incitament borde fungera, säger Huhtala.
Huhtala är fascinerad av just det abstrakta tänkesättet inom ekonomi.
– Ju längre jag har varit inom branschen, desto mer har jag börjat värdesätta hur fint den ekonomiska vetenskapens enkla teorigrund ändå strukturerar världen. Inom den ekonomiska vetenskapen kombineras samhällsfrågor med en analytisk matematisk beskrivning av dem – kan det finnas en bättre kombination? säger hon och beskriver på så sätt sitt intresse för ekonomi.
Ur den ekonomiska forskningens synvinkel blir världen bara mer intressant.
– För ett år sedan deltog jag i en introduktionskurs i filosofin kring artificiell intelligens. Det är klart att AI kommer att förändra den ekonomiska vetenskapen. Det blir spännande att se hur snabbt och på vilket sätt, berättar Huhtala entusiastiskt.
Anni Huhtala
Nyheter
Uutiset ja tiedotteet
VATT
VATT 30 år
vatt30
Överdirektör intervju
