Utredning: Kravet på att använda skyddsmask ökade inte rörligheten

29.6.2020 Pressmeddeland

Införandet av masktvång minskade människornas rörlighet något på kort sikt, men på längre sikt påverkade beslutet inte rörligheten. Detta konstateras i en ny utredning där man undersökte hur kravet på att använda skyddsmasker påverkade rörligheten i Tyskland.

Runtom i världen används ansiktsmasker allmänt, men i Finland rekommenderas inte användning av skyddsmask. Det befaras att användningen av skyddsmasker bland annat kan orsaka en falsk trygghetskänsla som kan leda till att effektiva skyddsåtgärder som att tvätta händerna, hålla tillräckligt avstånd och undvika folkmassor glöms bort.

Maurice Dunaiski (London School of Economics), Roxanne Kovacs (London School of Hygiene and Tropical Medicine) och Janne Tukiainen (Åbo universitet och Statens ekonomiska forskningscentral) forskade i konsekvenserna som kravet på att använda skyddsmask hade på rörligheten i Tyskland. Utredningen fann inga bevis på att kravet skulle ha ökat medborgarnas rörlighet.

I genomsnitt påverkade kravet att använda ansiktsmask inte antalet rörliga personer

I genomsnitt påverkade kravet att använda ansiktsmask inte antalet rörliga personer
Masktvånget minskade till och med rörligheten med i genomsnitt 2,4 procentenheter under den första dagen som kravet var giltigt, men på längre sikt ser det inte ut som om kravet skulle påverka medborgarnas rörlighet.

- I ljuset av resultaten finns det inte skäl att tro att en allmän användning av skyddsmasker skulle leda till att människor skulle hålla kortare avstånd. Detta är viktig information, då man bedömer hur kostnadseffektiva skyddsmasker är i att bromsa spridningen av viruset, konstaterar Janne Tukiainen.

I utredningen granskas data om rörligheten i Tyskland mellan den 23 mars och den 21 maj i förbundsländer som införde och lät bli att införa masktvång innan och efter att kravet infördes.

I Tyskland infördes omfattande begränsningar i rörelsefriheten den 23 mars. Kravet på att använda ansiktsmask trädde i kraft förbundslandsvis i slutet av april. Först trädde bestämmelsen i kraft i Sachsen den 20 april och sist i Schleswig-Holstein den 29 april.

Forskarna utnyttjar skillnaderna i införandet av masktvång mellan förbundsländerna för att undersöka bestämmelsens inverkan på rörlighet skilt från andra faktorer som påverkar rörligheten, till exempel order att arbeta på distans och att skolorna åter öppnas.

Införandet av begränsningar i rörlighet minskade rörligheten betydligt i Tyskland redan under dagarna före införandet, men kravet på att använda ansiktsmask minskade rörligheten endast något i början. På längre sikt verkar det inte som om masktvång skulle påverka medborgarnas rörlighet.

I utredningen utnyttjas aggregerad och anonymiserad information om medborgarnas rörelser, till exempel om besök i allmänna utrymmen och tid hemma, som insamlats från tjänsten Google Mobility Report. I utredningen undersöktes inte hur masktvånget påverkade individers beteende, som tvättande av händer eller sätt att hålla avstånd.

Blogg om forskningen:
https://blogs.lse.ac.uk/covid19/2020/06/17/compulsory-face-mask-policies-do-not-affect-community-mobility-patterns/

Forskningsartikel:
https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3620070

Ytterligare information: Ledande forskare Janne Tukiainen
+358 295 519 451

Janne Tukiainen

Hälsovårdstjänster Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi Pressmeddeland Uutiset ja tiedotteet coronavirus hälso- och sjukvård hälsoekonomi hälsoekonomi