Röstningen har minskat efter kommunsammanslagningar
Efter kommunsammanslagningarna 2009 har röstningsaktiviteten minskat betydligt i små sammanslagna kommuner. Röstningsaktiviteten har inte förändrats i stora sammanslagna kommuner.
Bild: Popova Valeriya / Shutterstock.com
En ny studie av Simon Lapointe, Tuukka Saarimaa och Janne Tukiainen från VATT visar att röstningsaktiviteten har minskat betydligt i små sammanslagna kommuner jämfört med liknande små kommuner som inte har genomgått en sammanslagning (se figur 1). Röstningsaktiviteten har däremot utvecklats på samma sätt i stora sammanslagna respektive icke sammanslagna kommuner (se figur 2).
Av figurerna framgår hur röstningsprocenten har utvecklats i kommunerna före (valåren 2000 och 2004) och efter kommunsammanslagningarna (valåren 2008, 2012 och 2017). Kommunalvalet 2008 förrättades enligt kommunindelningen 2009.
I studien följde forskarna upp röstningsaktiviteten i fem kommunalval på 2000-talet. Granskningen gjordes enligt kommunindelningen före sammanslagningarna. I små sammanslagna kommuner sjönk röstningsaktiviteten i snitt från 69 procent till 65 procent efter sammanslagningen.
Forskarna anser att en minskning med fyra procentenheter är betydande. När väljare i små sammanslagna kommuner blir mer passiva, bidrar det till en ökad regional ojämlikhet i den politiska representationen mellan stora och små sammanslagna kommuner. Enligt VATT:s tidigare studier försämrades den lokala servicen i små sammanslagna kommuner som precis förlorat en del av sin representation.
”Röstningen minskade inte i det första valet som förrättades efter kommunsammanslagningen, dvs. innan väljarna hade fått erfarenhet av hur den nya kommunen fungerade. Röstningsaktiviteten började minska först senare när väljare hade fått mer erfarenhet”, säger Janne Tukiainen.
Resultatet kan förklaras med att den lokala demokratin blir lidande i och med att invånarantalet i kommunen ökar och det naturligtvis var just små sammanslagna kommuner som växte relativt sett mest på grund av sammanslagningarna. I stora kommuner kan väljare tycka att de är långt borta från beslutsfattandet, väljare och kandidater känner varandra dåligt och gemenskapskänslan kan vara svag.
I studien upptäckte forskarna också att röstningsprocenten hade sjunkit mest i de sammanslagna kommuner där invånarna ansåg att deras möjligheter att påverka politiken hade minskat mest.
”Andra länder har också nått liknande resultat när det gäller röstningsaktiviteten och de påverkansmöjligheter som medborgare har ansett sig ha”, berättar Tuukka Saarimaa.
Forskning:
Effects of Municipal Mergers on Voter Turnout. VATT Working Papers 106.
Mer information:
Simon Lapointe, specialforskare, 0295 519 501
Tuukka Saarimaa, ledande forskare, 0295 519 444
Janne Tukiainen, ledande forskare, 0295 519 451
Janne Tukiainen
Simon Lapointe
Tuukka Saarimaa
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Pressmeddelande
kommuner
kommunsammanslagningar
lokal demokrati
politik och nationalekonomi
röstning
