Konsekvensbedömningen av antagningsreformen görs i två steg
Syftet med reformen av antagningen till högskolorna är att övergången från andra stadiet till fortsatta studier ska ske snabbare och att studeranden bättre ska matchas med studieprogram. Forskarna från VATT och Löntagarnas forskningsinstitut PT utreder måluppfyllelsen för reformen.
Bild: Minna Kankare (Åbo stad)
En viktig ändring i antagningsreformen som påbörjades 2018 är att andelen för antagning på basis av betyg ska ökas till över 50 % av högskolornas nybörjarplatser före 2020. Från och med detta år fördelas över hälften av studieplatserna vid universitet och yrkeshögskolor enbart på basis av vitsorden i studentexamensprov eller vitsorden i en yrkesinriktad grundexamen. Samtidigt har antagningssättet som bygger på de gemensamma poängen från vitsord och inträdesprov avskaffats.
VATT:s och PT:s forskargrupp bedömer reformens konsekvenser genom att undersöka om höjningen av andelen betygsbaserad antagning inverkar på tidpunkten då studierna inleds (försnabbar starten), byte av studieplats och framgång i studierna. En viktig forskningsfråga är även vem som ansöker och vem som blir antagen i urvalssystemet som grundar sig på betyg. Forskarna bedömer detta genom att studera de sökandes tidigare framgång i studierna, socioekonomiska bakgrund, kön och ålder.
Arbetet slutförs i två steg. I december 2020 rapporterar forskargruppen om reformens konsekven-ser på ansökningsbeteendet och ansökningsval på kort sikt. Då slutrapporten publiceras 2022 har forskarna redan haft tillgång till mera registeruppgifter som de kan använda för att göra analysen mer övergripande och djupgående.
Kuinka opiskelijavalintauudistuksen vaikutukset arvioidaan?
Respons och idéer välkomna
En livlig offentlig debatt om antagning har pågått i åtminstone ett årtionde. Därför är det viktigt för forskargruppen att få höra olika synpunkter och få respons om forskningsplanen från experter i ämnet – särskilt nu när en stor del av forskningsmaterialet inte ännu är tillgängligt.
Vid presentationen som ordnades i början av februari för representanter från studentföreningar togs bland annat följande synvinklar upp:
Avskiljande av reformens konsekvenser från andra förändringar. För att bedömningen av konsekvenserna ska vara tillförlitlig måste bedömningen enligt forskarna utgå från ett antagande om hurdant de sökandes resultat skulle ha varit utan reformen. Projektet kommer även att utgå från detta antagande genom att ingående utforma prövningen och använda omfattande registermaterial.
Kvoten för förstagångssökande som infördes 2016 och kvotens (eventuellt) samlade effekter på val som studerande gör har diskuterats mycket. Kvoten för förstagångssökande har eventuellt avskräckt sökande från att ta emot en studieplats samtidigt som övergången från andra stadiet direkt till högskoleutbildningen har blivit långsammare.
Minskar det nya systemet taktiska val? Ett viktigt mål för antagningsreformen har varit att göra det möjligt att söka till flera utbildningar samtidigt. Det är just därför som man velat avskaffa urvalsprov som kräver långa förberedelser. Men det nya systemet är inte heller fritt från taktiskt tänkande, påpekade studentföreningarna. Kvoten för förstagångssökande kan försvåra byte av studieinriktning om man genom betygsbaserad antagning hamnar i fel inriktning och därmed förlorar fördelen för förstagångssökande. Dessutom kommer informationen om antagning som baserar sig på betyg i praktiken så sent att man måste förbereda sig för urvalsprov i alla fall.
Att beakta yrkeshögskolornas perspektiv i forskningsprojektet. Hälften av de högskolestuderande studerar vid yrkeshögskolor där förfaranden för urvalsprov inte heller tidigare har uteslutit utbildningar eller förutsatt långa förberedelser. För yrkeshögskolor har antagningsreformen i stället inneburit bland annat att ett gemensamt digitalt urvalsprov och en gemensam modell för poängsättning av studentprov har införts och att kommunikationen på ammattikorkeakouluun.fi har förnyats.
Ändras studiernas innehåll, när nya studerande inleder studierna utan grundläggande kunskaper? När allt fler inleder sina högskolestudier utan urvalsprov, är de nya studerandenas grundläggande kunskaper om området mindre än tidigare. Detta kan inverka på framgången i studierna eller tvinga universitet att ändra innehållet i undervisningen, påpekade FSF som representerar universitetsstuderande.
Social rättvisa och tillgång till studier. Reformen kan påverka hurdana personer som ansöker och tar emot vissa typer av studieplatser. Konsekvenserna kommer att granskas med tanke på jämställdheten genom att undersöka om familjebakgrundens betydelse minskar vid selektionen till olika områden.
Studerandeföreningarna tog upp att personer med yrkesexamen även i fortsättningen ska ha en realistisk, inte bara teoretisk möjlighet att fortsätta sina studier både vid universitet och vid yrkeshögskolor. Det är viktigt att granska konsekvenserna av antagningsreformen med tanke på detta. Enligt föreningarna får betygsbaserad antagning inte bli det enda antagningssättet för högre utbildning utan antagningssättet som baserar sig på urvalsprov ska även bibehållas parallellt.
Antagningsreformens konsekvenser utreds av forskningsprofessor Tuomas Pekkarinen (VATT), specialforskare Tuomo Suhonen (VATT), äldre forskare Hannu Karhunen (PT), forskare Tuomo Virkola (PT) och forskare Tiina Kuuppelomäki (PT).
Ytterligare information:
Utvecklandet av studerandeurvalen (undervisnings- och kulturministeriet)
Tuomas Pekkarinen
Tuomo Suhonen
Arbetsmarknad
Nyheter
Pressmeddelande
Utbildning
gymnasier
högre utbildning
konsekvensdömning av politiska åtgärder
studerandeurval
utbildning
utbildningsekonomi
utbildningsval
utvecklandet av studerandeurvalen
yrkesinriktad utbildning
