Hur påverkar stängningen av skolorna inlärningen eller elevernas framgång på arbetsmarknaden?

5.4.2020 Blog Tuomas Pekkarinen

Övergången till distansundervisning kan minska den tid som används för undervisningen eller försämra inlärningen av viktiga icke-kognitiva färdigheter, skriver Tuomas Pekkarinen.

Som en del av åtgärderna för att bekämpa coronaviruset beslutade statsrådet att stänga alla läroanstalter från och med den 18 mars 2020. Med undantag av vissa särskilda grupper har alla elever i grundskolan och studerande i andra och tredje stadiet övergått till distansundervisning. I praktiken fortsätter läroanstalternas verksamhet i övrigt på normalt sätt, men undervisningen sker över distansförbindelser.

Även om det nu i många avseenden är fråga om en situation som vi aldrig upplevt förut, finns det hänvisningar i forskningslitteraturen om vilka kostnader avsaknaden av undervisning som sker i klassrum kan medföra.

Den tid som används för undervisning påverkar inlärningsresultaten

Konsekvenserna av att skolorna stängts beror i väsentlig grad på hur väl distansundervisningen kan ersätta den undervisning som sker i klassrummet. Om vi antar att distansundervisning inte alls motsvarar undervisning i klassrummet, kan stängningen av skolorna helt enkelt tolkas som att den tid som används för undervisning gjorts kortare.

Det finns mycket forskning kring effekterna av den tid som används för undervisning. Till exempel i Sverige har man undersökt hur den tidsmässiga placeringen av försvarsmaktens tester som mäter rekryternas kognitiva färdigheter påverkar deras testresultat. Eftersom testdagarna varierar, förekommer det slumpmässiga skillnader i antalet skoldagar som rekryterna genomgått när de deltar i testerna. Enligt undersökningen ökar ett tillägg på endast 10 skoldagar rekryternas verbala och aritmetiska kunskaper och färdigheter med 1,1 procent från medelspridningen.¹Liknande resultat har också erhållits i undersökningar av vilka effekter skillnader i undervisningstiderna i olika länder har på PISA-resultaten.²

Naturligtvis har oplanerade stängningar av läroinrättningar skett även tidigare. Sådana situationer är till exempel lärarstrejker och överraskande väderfenomen. I vissa länder är lärarstrejker mycket vanliga, och de kan orsaka stora variationer i mängden undervisning.

I Argentina går en elev miste om 88 undervisningsdagar under sin skoltid på grund av strejker. Förlusten av undervisningsdagar leder till 2 procent lägre årsinkomster i vuxen ålder.

Till exempel i Argentina går en elev miste om 88 undervisningsdagar under sin skoltid på grund av strejker. Denna förlust av undervisningsdagar leder till 2 procent lägre årsinkomster i vuxenåldern.³ Även stängningar på grund av väderleken verkar ha en koppling till inlärningsresultaten. I USA får en klart mindre andel av eleverna i skolor som stängts på grund av väderleken godkänt resultat i prov som mäter läsförmågan och det matematiska kunnandet än eleverna i skolor som inte stängdes under läsåret.⁴

Skolorna stänger naturligtvis sina dörrar varje år också för det långa sommarlovet. Flera undersökningar visar att skillnaderna i elevernas kunskaper och färdigheter blir större under sommarlovet på så sätt att inlärningen för elever från familjer som har en socioekonomiskt svagare ställning blir eftersatt.

Familjebakgrundens effekt på inlärningen ökar sannolikt vid övergången till distansundervisning.

Det är sannolikt att familjebakgrundens inverkan på inlärningen ökar vid övergången till distansundervisning, eftersom föräldrar med högre utbildning har bättre möjligheter att distansarbeta och att samtidigt hjälpa sina barn som deltar i distansundervisning.⁵

Lär sig eleverna sociala färdigheter i distansundervisning?

I de undersökningar som nämns ovan försökte läroanstalterna inte ersätta undervisningen med distansundervisning när de stängdes. Eftersom undervisningen inte läggs ned i den rådande situationen, utan eleverna övergår till distansundervisning, ska man vid en bedömning av effekterna av stängningen av läroanstalterna veta hur väl distansundervisningen fungerar i jämförelse med sedvanlig undervisning som sker i klassrummet.

Effekterna av distansundervisning har undersökts mycket i den pedagogiska litteraturen.⁶ Det är dock svårt att generalisera dessa resultat till den rådande situationen eftersom man kan anta att tekniken för distansundervisning förändrats avsevärt under de senaste åren. Dessutom behandlar inte de undersökningar som används vid metaanalysen inte situationer i vilka undervisningen i hela skolväsendet flyttats till distansundervisning.

Det finns mycket forskning kring distansundervisningens effekter, men det är svårt att generalisera resultaten till den rådande situationen.

Eleverna lär sig också många andra färdigheter än färdigheter som direkt anknyter till läroämnena. Den senaste litteraturen betonar klassrumsundervisningens inverkan på elevernas icke-kognitiva färdigheter och på deras personlighet.⁷ I USA är det möjligt att avlägga high school-examen på distans via GED-provet. De som avlagt GED har motsvarande akademiska färdigheter som de som avlagt high school-examen. De klarar sig dock inte bättre på arbetsmarknaden än de som blivit utan en high school-examen.

Ett sätt att tolka dessa resultat är att klassrumsundervisningen förbättrar elevernas icke-kognitiva färdigheter, som är viktiga på arbetsmarknaden. Dessa resultat visar att eleverna i skolmiljön också lär sig färdigheter som inte direkt ingår i undervisningsprogrammet. Det är oklart om det är möjligt att lära ut sådana färdigheter genom distansundervisning.

Källor:

1 Carlsson, M., Dahl, G. B., Öckert, B., ja D-O. Rooth, (2015): ”The effect of schooling on cognitive skills”, The Review of Economics and Statistics, 97 (3), 533-547.

2 Lavy, V., (2015): “Do differences in instruction time explain differences in international achievement gaps?”, The Economic Journal, 125, F397-F424; Rivkin, S. G. ja J. C. Schiman, (2015): ”Instruction time, classroom quality, and academic achievement”, The Economic Journal, 125, F425-F448.

3 Jaume, D. ja A. Willén, (2019): ”The long-run effects of teacher strikes: Evidence from Argentina”, Journal of Labor Economics, 37 (4), 1097-1139

4 Marcott, D. E. ja S. W. Hemelt, (2008): ”Unscheduled school closings and student performance”, Education Finance and Policy, 3 (3), 316-338.

5 Alexande, K.A., Entwistle, D. R. ja L. S. Olson, (2007): ”Lasting consequences of the summer learnings gap”, American Sociological Review, 72, 167-180.

6 Bernard, R. M., Abrami, P. C., Lou, Y., Borkhovski, E., Wade, A., Wozney, L., Wallet, P. A., Fiset, M., ja B. Huang, (2004): ”How does distance education compare with classroom instruction?: A meta-analysis of the empirical literature”, Review of Educational Research, 74 (3), 379-439.

7 Heckman, J. J., Humphries, J. E. ja T. Kautz (toim.), The Myth of Achievement Tests: The GED and the Role of Character in American Life, University of Chicago Press, 2014.

Tuomas Pekkarinen

Arbetsmarknad Arbetsmarknad och utbildning Blog Pressmeddelande Utbildning arbetsmarknad coronavirus kompetens läranderesultat policyåtgärder skolkvalitet sociala färdigheter utbildning utbildningsekonomi