Högskolornas antagningsreform: Antagningen effektiviserades av att majoriteten av studieplatserna fylls på basis av betyg
Från och med år 2020 har minst hälften av högskolornas studerande antagits på basis av studentbetyg eller examensbetyg från yrkesutbildning. En färsk undersökning utförd av VATT och Labore visar att den här förändringen från det tidigare splittrade ansökningssystemet effektiviserade antagningen av studeranden.
De centrala målen för den stora antagningsreformen uppfylldes, och orsakade inga betydande negativa följder för högskolornas antagning av studerande. Det här framgår av det gemensamma forskningsprojektet som utfördes av VATT (Statens ekonomiska forskningscentral) och Forskning om arbete och ekonomi LABORE. Till forskningskonsortiet som leddes av Tuomas Pekkarinen, forskningsprofessor på VATT, hörde också Tuomo Virkola och Hannu Karhunen, forskare på VATT, samt Tuomo Suhonen, forskare på Labore.
Juha Sipiläs regering, universiteten och yrkeshögskolorna bestämde sig gemensamt för att ändra antagningen av studerande till högskolor, så att minst hälften av de studerande på de flesta utbildningsområdena antas till studieplatserna på basis av studentbetyg eller examensbetyg från yrkesutbildning. Ändringen inleddes i yrkeshögskolorna år 2018 och började gälla i hela sin omfattning vid universiteten år 2020.
För att anta studerande ordnade högskolorna tidigare hundratals inträdesprov, skräddarsydda för de olika utbildningsprogrammen. Enligt den tidigare modellen använde man sig dessutom i stor utsträckning av en modell som, förutom på betygsurval, byggde på att en stor del av de studerande antogs på basis av totalpoäng för studentbetyg och ett separat inträdesprov.
”Den tidigare modellen förvärrade den så kallade anhopningen av sökande, vilket innebar att en stor del av studenterna sökte studieplats under flera år och antogs antingen efter många omgångar av inträdesprov, eller inte överhuvudtaget. Med antagningsreformen ville vi i så hög grad som möjligt komma ifrån det här fenomenet, och det gjorde vi”, säger Tuomas Pekkarinen, forskningsprofessor på VATT, och sammanfattar huvudresultatet av forskningsprojektet.
Reformens sex viktigaste resultat
- Reformen ledde till en högre andel studenter som avlagt studentexamen samma vår bland de sökande som antogs till en utbildning och tog emot en studieplats.
- Reformen effektiviserade ansökningsbeteendet så att de sökande sökte till flera ansökningsmål, också till ansökningsmål längre bort från deras hemort.
- Reformen orsakade inga förändringar i könsfördelningen eller den socioekonomiska bakgrunden bland de studerande som antogs och tog emot en studieplats. Reformen påverkade inte de studerandes sociala rörlighet. Det finns fortfarande en stark trend i Finland att högskoleutbildning ärvs från en generation till en annan.
- De studerande som antogs och tog emot en studieplats hade högre vitsord i studentproven i modersmål och matematik än innan reformen. Skillnaden i resultaten i studentproven i modersmål och kort och lång matematik bland de studerande som antogs och tog emot en studieplats var cirka 0,4 vitsord högre än innan reformen.
- De studerande som tog emot en studieplats inledde oftare än tidigare studier på annat än det primära ansökningsönskemålet.
- Som en följd av reformen söker en större andel än tidigare av de studerande som antogs och tog emot en studieplats en ny studieplats nästa år. Det tyder på att reformen har förenklat sökandet både för förstagångssökande och sådana som redan har fått en högskoleplats.
Fortsatt forskning om reformens påverkan behövs
I diskussionen angående antagningsreformen har man uttryckt oro kring framför allt två frågor. För det första har man uttryckt oro kring hur reformen påverkar valet av ämnen hos studerande på andra stadiet. Det har särskilt väckt kritik att lång matematik prioriteras i universitetsantagningarna för många icke-naturvetenskapliga studieprogram.
”Utbildningsstyrelsens material på individnivå om ämnesval på andra stadiet har inte ännu utnyttjats under forskningen, så det här blir en fråga för fortsatt forskning. Det är bra att komma ihåg att poängsättningen för antagningen bestäms vid högskolorna, och det är där den kan ändras om man anser att det finns orsak till det”, konstaterar forskningsprofessor Tuomas Pekkarinen, ledare för projektet.
Kritik har också framförts på bred front om att det taktiska tänkandet kring högskolornas antagning har förflyttats till andra stadiet, alltså i praktiken till valet av ämnen i gymnasiet. Det här anses orsaka mer press än tidigare hos gymnasiestuderandena. ”Antagningsreformens påverkan på studiestress och när den infaller är ett viktigt ämne för fortsatt forskning", säger Tuomas Pekkarinen.
Efter konkurrensutsättning beställde undervisnings- och kulturministeriet undersökningen från konsortiet VATT och Labore.
Raportti
Hannu Karhunen, Tuomas Pekkarinen, Tuomo Suhonen ja Tuomo Virkola (2022) Opiskelijavalintauudistuksen seurantatutkimuksen loppuraportti. VATT Muistio 67.
Mer information
Tuomas Pekkarinen, forskningsprofessor på VATT (tfn 0295 519 465 och e-post [email protected])
Tuomas Pekkarinen
Tuomo Virkola
Arbetsmarknad och utbildning
Pressmeddeland
Utbildning
Uutiset ja tiedotteet
studerandeurval
utbildning
utbildningsval
utvecklandet av studerandeurvalen
