Högre socialskyddsavgifter på företagsnivå har en tydlig inverkan på sysselsättningen
Socialskyddsavgifterna påverkar företagets produktionsbeslut betydligt. Socialskyddsavgifterna på företagsnivå bidrar till att sänka sysselsättningsgraden och investeringsnivån, visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften Journal of European Economic Association av Youssef Benzarti (Kaliforniens universitet, Santa Barbara och NBER) och Jarkko Harju (Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT). Socialskyddsavgifterna har de största effekterna på sysselsättningen bland lågutbildade och arbetstagare som utför manuellt arbete.
Bild: Tapio Haaja /Unsplash
Socialskyddsavgifterna stiger
De senaste årtiondena har andelen socialskyddsavgifter av de totala skatteintäkterna ökat betydligt i tillväxtländerna och är redan nu över 25 procent i OECD-länderna. Socialskyddsavgifterna, som socialförsäkringarna finansieras med, kan leda till avsevärda snedvridningar av ekonomin. I de flesta länder måste både arbetstagare och arbetsgivare betala socialskyddsavgifter.
Socialskyddsavgifterna påverkar företagets produktion och sysselsättningen betydligt
De socialskyddsavgifter som betalas av arbetsgivarna i Finland granskades i studien Using Payroll Tax Variation to Unpack the Black Box of Firm-Level Production. Studien publicerades nyligen i tidskriften Journal of European Economic Association av Youssef Benzarti (Kaliforniens universitet, Santa Barbara och NBER) och Jarkko Harju (Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT).
Enligt studien bidrar högre socialskyddsavgifter på företagsnivå till en klart minskad sysselsättning. Å andra sidan inverkar de inte på arbetstagarnas löneinkomster. Dessutom gör de att företagens totala produktion minskar något.
Om socialskyddsavgifterna ökar arbetskraftskostnaderna minskar företag särskilt antalet lågutbildade anställda som utför rutinuppgifter. Dessutom minskar företag investeringarna. Enligt studien minskar till och med företagens totala försäljning något, trots att produktiviteten ökar.
Forskningsresultaten har en stor betydelse när det gäller att förstå ett företags produktionsbeslut. För det första är det inte de anställda som bär bördan av högre skatteuttag. För det andra visar resultaten att det inte är lätt att ersätta en del av arbetskraften med kapital. För det tredje blir det vid utredning av effekterna av socialskyddsavgifterna allt viktigare att beakta de anställdas utbildningsnivå och kompetensnivå samt skillnaderna mellan olika arbetsuppgifter. Dessutom har socialskyddsavgifterna många olika effekter eftersom de minskar kapitalet, försäljningen och vinsterna. Dessa effekter har beaktats sällan, men bör beaktas när regeringar planerar ändringar i socialskyddsavgifterna.
Faktaruta
I studien användes skatteuppgifter på företagsnivå från Skatteförvaltningen. Uppgifterna omfattar finländska företag inom flera sektorer under 1996–2015. Som en ny faktor användes en variation i socialskyddsavgifterna på företagsnivå, en variation som påverkar alla arbetstagare. Dessutom utvärderades socialskyddsavgifternas effekter på företagsnivå.
Mer information:
Jarkko Harju, forskningsprofessor, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, [email protected]
Artikel:
Studien Using Payroll Tax Variation to Unpack the Black Box of Firm-Level Production publicerades i tidskriften Journal of European Economic Association av Youssef Benzarti (Kaliforniens universitet, Santa Barbara och NBER) och Jarkko Harju (Tammerfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT).
Publikation:
Youssef Benzarti och Jarkko Harju (2021) Using Payroll Tax Variation to Unpack the Black Box of Firm-Level Production. VATT Working Papers 138
Jarkko Harju
Arbetsmarknad
Pressmeddeland
Social trygghet
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
arbetslöshet
arbetsmarknad
beskattning
konkurrenskraft
regionstöd
skadde- och socialskyddssystem
skattereformer
social trygghet
sysselsättning
