Högre åldersgräns till pensionsslussen ökade sysselsättningen bland äldre
Höjningen av åldersgränsen för pensionsslussen förlängde arbetskarriärerna, vilket i förlängning gav staten mer skatteintäkter och minskade behovet av inkomstöverföringar. Enligt forskare på VATT resulterade pensionsreformen 2005 i att personer födda 1950 arbetade sju månader längre än tidigare, vilket genererade 500 miljoner euro för samhället.
Vid pensionsreformen 2005 höjdes den nedre åldersgränsen för pensionsslussen för personer födda 1950 och därefter från 55 till 57 år. Forskarna Tomi Kyyrä och Hanna Pesola från VATT analyserar i ett färskt nummer av den vetenskapliga tidskriften Labour Economics pensionsreformens effekter på sysselsättningen och de offentliga finanserna. De jämför slutet av arbetskarriären och inkomster inom den privata sektorn för personer födda i slutet av 1949 och början av 1950.
– I praktiken var den enda skillnaden mellan grupperna att de som var födda 1950 blev berättigade till pensionsslussen senare. Det betyder att skillnaderna mellan grupperna inte egentligen kan förklaras med annat än höjningen av åldersgränsen, säger Hanna Pesola.
Samhällsekonomiska effekter av högre sysselsättning
Enligt resultaten av studien arbetade personer födda i början av 1950 i genomsnitt sju månader längre under sin arbetskarriär än personer födda i slutet av 1949. Den högre sysselsättningen ledde till att personerna födda i början av 1950 på tio år fick cirka 22 000 euro mer i arbetsinkomst och 11 000 euro mindre arbetslöshetsförmåner än de som var födda i slutet av 1949.
Reformen hade en positiv effekt på ekonomin. De högre inkomsterna genererade mer skatter och skatteliknande avgifter. Dessutom minskade de behovet av inkomstöverföringar, som bostadsbidrag och utkomststöd.
De som var födda i slutet 1949 betalade cirka 26 000 euro mer i skatter och socialförsäkringsavgifter än vad de fick genom olika inkomstöverföringar åren 2004–2013. För personer födda i början av 1950 var differensen mellan betalda och erhållna inkomstöverföringar cirka 41 000 euro, det vill säga 15 000 euro (60 procent) mer än för personer födda i slutet av 1949.
I början av 2000-talet fanns det på den privata sektorn cirka 33 000 arbetstagare som var födda 1950. Nettoeffekten av inkomstöverföringar från dem till samhället under tio år var cirka 500 miljoner euro större än vad den hade varit utan höjning av åldersgränsen för pensionsslussen.
Åldersgränsen för pensionsslussen närmar sig pensionsåldern
Den nedre åldersgränsen för pensionsslussen har höjts ytterligare gånger sedan 2005. I början av 2020 höjdes den nedre åldersgränsen för rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa med ett år för personer födda 1961 och därefter. I dag har en arbetslös person som är född 1961 eller därefter rätt till tilläggsdagar vid 60 års ålder.
– Enligt studier är det helt klart att pensionsslussen har en negativ effekt på sysselsättningen bland äldre och att höjning av åldersgränsen för pensionsslussen ökar sysselsättningen, säger Tomi Kyyrä.
Med pensionssluss avses tilläggsdagar till den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa. Till personer med rätt till tilläggsdagar betalas inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att den normala dagpenningsperioden (300, 400 eller 500 dagar) har gått ut, tills de når pensionsåldern. Pensionsslussen gör det frestande för arbetsgivarna att rikta uppsägningarna på äldre arbetstagare. Å andra sidan sänker den motivationen för äldre arbetslösa att söka jobb.
Forskningsartikel:
Tomi Kyyrä & Hanna Pesola: Long-term effects of extended unemployment benefits for older workers. Labour Economics 62
https://doi.org/10.1016/j.labeco.2019.101777
Hanna Pesola
Tomi Kyyrä
Arbetsmarknad
Nyhet
Pressmeddeland
Social trygghet
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
arbete
arbetslöshet
arbetslöshetens varaktighet
arbetsutbud
inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring
sysselsättning
sysselsättningspolitik
utkomstskydd för arbetslösa
åldrande befolkning
