Undersökning: Systemet med energiskatteåterbäringar är ineffektivt

19.12.2016 Pressmeddeland

(VATT) fann inget samband mellan energiskatteåterbäringar och mätarna för konkurrenskraft. Undersökningen gällde inverkan av energiskattereformen 2011.

VATT undersökte vilken effekt de energiskatteåterbäringar på ca 200 miljoner euro som betalats inom industrin har haft på flera olika konkurrenskraftsmätare samt vilken inverkan ändringen av bränsleskatterna hade på konsumentpriserna.

Återbäringarna inverkade inte på företagens framgång

De statistiska analyserna visade inget samband mellan energiskatteåterbäringarna och mätarna för konkurrenskraft. Energiskatteåterbäringarna har därmed inte haft någon inverkan på företagens framgång.

Enligt undersökningen kan energiskatteåterbäringarna dessutom störa konkurrensen, eftersom de riktar sig till vissa branscher och enbart till de största företagen inom dessa branscher. Medan storföretag kan få över 80 av sina energiskatter återbetalda, blir återbäringsprocenten för mindre företag inom samma bransch betydligt mindre eller till och med noll.

Företagen inom pappers-, kemi- och metallindustrin får sammanlagt nästan 85 procent av alla dessa återbäringar. Största delen av återbäringarna går till internationella storföretag.

Undersökningen baserade sig på detaljerade uppgifter från åren 2010-2014 om alla företag som omfattades av energiskattesänkningen. VATT:s analys gällde sju olika mätare för konkurrenskraften, dvs. produktivitet, omsättning, nettovinstmarginal, kapitalavkastningsgrad, värdet av exporten, antalet sysselsatta och exportens andel av omsättningen.

Konsumenten betalar 70 procent av bränsleskattehöjningen

I den andra delen av undersökningen analyserar VATT vilken inverkan de ändringar som gjordes i beskattningen av drivmedel hade på konsumentpriserna. I början av 2012 steg punktskatten på diesel med totalt 10,55 cent per liter och på bensin 2,34 cent per liter.

Resultaten visar att cirka 70 procent av skattehöjningen på diesel överfördes till konsumentpriserna. I undersökningen observerades också att antalet beskattade liter diesel ökade kraftigt strax innan ändringen trädde i kraft vilket tyder på att skattereformen beaktades på förhand.

Projektet förverkligades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015.

Forskningsrapport: Utvärdering av energiskattereformen 2011 (på finska)

Mera information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Mer information:

Forskningsledare Marita Laukkanen, 0295 519 429
Specialforskare Kimmo Ollikka, 0295 519 437
Specialforskare Saara Tamminen, 0295 519 450
Specialforskare Jarkko Harju, 0295 519 410

Jarkko Harju Kimmo Ollikka Marita Laukkanen Saara Tamminen

Energi, miljö och klimatpolitik Pressmeddeland Pressmeddelande energibeskattning företags konkurrenskraft företagsbeskattning företagsstöd industri konkurrenskraft konsekvensdömning av politiska åtgärder skattereformer skattestöd utsläppshandel