Undersökning: Hushållsavdraget ökar inte sysselsättningen och minskar inte den grå ekonomin
Under budgetförhandlingarna våren 2021 kommer man att diskutera en eventuell utvidgning av hushållsavdraget. Forskning visar dock att hushållsavdraget är en ineffektiv metod för att öka sysselsättningen och bekämpa skatteflykt.
I Finland beviljas årligen hushållsavdrag till ett belopp på över 400 miljoner euro. Hushållsavdraget anses vara ett utmärkt sätt att öka antalet arbetsplatser inom servicebranscherna och minska skatteflykten. En undersökning som nyligen gjordes av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och Löntagarnas forskningsinstitut (PT) visade dock att hushållsavdraget inte nämnvärt främjar någotdera målet. Dessutom är det framför allt personer med goda inkomster som gynnas av stödet.
Hushållsavdraget påverkar konsumtionsvanorna i obetydlig grad
I undersökningen analyserade man med hjälp av omfattande registerdata hur ändringar i systemet för hushållsavdrag har påverkat efterfrågan på tjänster i Finland och Sverige. Undersökningen visade att införandet av hushållsavdrag och en utvidgning av avdraget inte ökade konsumtionen av tjänster.
- Enligt undersökningen verkar hushållsavdraget närmast gynna de konsumenter som skulle ha använt tjänsterna i vilket fall som helst. Eftersom tjänsterna inte konsumeras i större utsträckning skapar hushållsavdraget inte heller några nya arbetsplatser inom servicebranscherna, konstaterar forskningsprofessor Jarkko Harju vid VATT.
Ändringar i hushållsavdraget har med andra ord mycket liten inverkan på konsumentvanorna.
- Vår undersökning visar att konsumenternas användning av tjänster inte påverkas av prisändringar i någon större utsträckning. Resultatet stämmer överens med tidigare undersökningar, som handlade om hur sänkta mervärdesskattesatser för tjänster påverkar efterfrågan, berättar forskningsprofessor Tuomas Kosonen vid Löntagarnas forskningsinstitut.
Enligt undersökningen förtjänar de som får hushållsavdrag i genomsnitt klart mer än övriga skattebetalare. Ju större inkomstskatten är, desto större nytta har man av hushållsavdraget, varför det särskilt gynnar skattebetalare med höga inkomster.
Detaljerna i systemet med hushållsavdrag är relativt obekanta
Den ringa inverkan som ändringar i hushållsavdraget haft på konsumentvanorna kan delvis även förklaras med att konsumenterna inte känner till detaljerna i hushållsavdragssystemet. I undersökningen ingick även en enkät med vilken man undersökte konsumenternas kunskaper om de bestämmelser som gäller hushållsavdraget.
- Anmälningarna om hushållsavdrag visade att många i sin skattedeklaration uppger ett mindre belopp än det som de skulle ha rätt att uppge. Förvånansvärt få av dem som svarade på enkäten kände dessutom till det maximala ersättningsbeloppet eller ersättningsprocenten för hushållsavdrag, berättar forskare Sami Jysmä vid PT.
Ett syfte med hushållsavdragssystemet är dessutom att företagen, i och med att konsumenterna anmäler sina köp av tjänster till skattemyndigheten, ska lämna den grå ekonomin och börja anmäla sin försäljning till skattemyndigheten.
- Den försäljning som företagen anmäler till skattemyndigheten ökade dock inte inom städbranschen i och med införandet av hushållsavdraget. Vi blev förvånade över att hushållsavdraget inte ledde till minskad skatteflykt, berättar forskare Aliisa Koivisto vid VATT.
Forskningsprojektet om hushållsavdragets inverkan på sysselsättningen och den grå ekonomin har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.
Närmare information:
Jarkko Harju, VATT, tfn 040 304 5507, jarkko.harju(@)vatt.fi
Tuomas Kosonen, Löntagarnas forskningsinstitut, tfn 040 940 2336, tuomas.kosonen(@)labour.fi
Rapport:
Jarkko Harju, Sami Jysmä, Aliisa Koivisto och Tuomas Kosonen (2021). Does Household Tax Credit Increase Demand and Employment in the Service Sector? Statsrådet.
Muistio:
Jarkko Harju, Sami Jysmä, Aliisa Koivisto ja Tuomas Kosonen (2021) Kotitalousvähennyksen vaikutukset kotitalouspalvelujen kulutukseen, työllisyyteen ja harmaaseen talouteen. VATT Muistiot 60.
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
Aliisa Koivisto
Jarkko Harju
Arbetsmarknad
Beskattning
Företagsreglering och internationell ekonomi
Pressmeddeland
Social trygghet, beskattning och inkomstfördelning
Uutiset ja tiedotteet
beskattning
företagare
grå ekonomi
hushåll
hushållsavdrag
konsekvensdömning av politiska åtgärder
skattestöd
