Forskning: Valförbund kan hindra att ett stort parti får makten i kommunfullmäktige
Valförbund inverkar inte väsentligt på antalet fullmäktigeplatser för de partier som ingått ett förbund, men de kan förhindra att stora partier får majoritet i kommunfullmäktige. De partier som ingår ett valförbund är ofta jämnstora och ligger nära varandra ideologiskt. Förbund ingås speciellt i kommuner där det finns många partier och deras väljarstöd är ojämnt fördelat.
I Finland har partierna möjlighet att ingå valförbund i kommunalval för att sträva efter ett bättre valresultat. Systemet rentav uppmuntrar till att bilda valförbund; stora partier gynnas genom att de ges proportionellt fler platser än vad de skulle få enligt röstandel.
Enligt ny forskning från Instituto Tecnológico Autónomo de México, London School of Economics and Political Science, Åbo universitet och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) påverkar dock inte valförbund i någon väsentlig grad antalet platser i kommunfullmäktige för partierna. Detta beror på att väljarna bestraffar partier som ingår valförbund, vilket i genomsnitt kullkastar den valmatematiska fördelen.
Däremot kan valförbund ha en betydande och i många fall till och med en avgörande roll i huruvida absolut majoritet uppstår för ett parti i kommunfullmäktige.
– Att ha majoritet i kommunfullmäktige är en mycket väsentlig fördel, eftersom besluten i fullmäktige bygger på enkel majoritet i omröstningen. Valförbund är därför vanliga i just de situationer, där ett parti har möjlighet att vinna majoriteten av platserna men utgången är osäker, berättar professor Janne Tukiainen.
Forskarna ser kommunalvalet 2012 i Karvia som ett bra exempel. Där förhindrade Socialdemokraternas (SDP) och Vänsterförbundets valförbund Centern från att få majoritet i kommunfullmäktige. Då fick SDP den sista fullmäktigeplatsen och den första som inte kom med i fullmäktige var Centerns kandidat. Utan valförbundet skulle valmatematiken ha lett till omvänt resultat.
Liknande fall förekommer också i mindre finskspråkiga landsbygdskommuner samt i svenskspråkiga kommuner, där Svenska folkpartiet (SFP) har en relativt stor popularitet.
I forskningsstudien framgår dessutom att förbund ingås i kommunalval där antalet partier är stort och stödet för dem ojämnt fördelat. Oftast uppstår valförbund mellan partier som är jämnstora och partipolitiskt lika. Forskningsresultaten avslöjar att sådana förbund är fördelaktiga och gynnar partierna.
– På motsvarande sätt tycks väljarna bestraffa valförbund som är partipolitiskt splittrade. När till exempel Samlingspartiet, Vänsterförbundet, Kristdemokraterna och Sannfinländarna ingick valförbund i kommunalvalet 2012 i Alavieska, gav inte det några extraplatser till partierna och hjälpte inte dem att rubba Centerns majoritet, trots att det uttalat varit syftet med förbundet. Det här berodde kanske just på den partipolitiska splittringen, analyserar biträdande professor Jaakko Meriläinen.
I studien granskades resultaten i kommunalvalen 1996–2012 och därigenom erhållen information om röstantal och fullmäktigeplatser. Dessutom användes bland annat Yles valkompass i undersökningen för att utreda partiernas profilering i det politiska fältet.
Mer information:
Jaakko Meriläinen, Biträdande professor, Instituto Tecnológico Autónomo de México. Tel. +52 55 8232 7639. jaakko.merilainen(@)itam.mx.
Janne Tukiainen, Professor, Åbo universitet; Ledande forskare, VATT. Tel. +358 50 308 3620. janne.tukiainen(@)utu.fi.
Publikation:
https://ace-economics.fi/kuvat/dp143.pdf
Janne Tukiainen
Kommuner och välfärdsområden
Offentliga tjänster och lokal offentlig ekonomi
Pressmeddeland
Uutiset ja tiedotteet
kommuner
lokal demokrati
regionalpolitik
