Små kommuner använder statsandelsfinansiering effektivt för att stödja ortens enda gymnasium

Smågymnasietillägget som ingår i systemet för statsandelar är en effektiv och välinriktad politisk åtgärd, visar en undersökning från Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Visserligen förekommer det skillnader mellan kommunerna: i kommuner med en hög andel pensionärer anslår kommunen mindre pengar till gymnasieutbildning.

Tilldelningen av statliga medel till anordnande av gymnasieutbildning fastställs utifrån antalet studerande och ett pris per enhet som fastställs per elev. Statsandelarna till gymnasier med få elever höjs med en viktkoefficient för priset per enhet. Förhöjningen motiveras med att staten vill stödja de kommuner där det är dyrare att ordna gymnasieutbildning på grund av att elevunderlaget är litet.

Statsandelarna är inte öronmärkta medel, och det betyder att kommunerna i teorin kan använda tilläggsfinansieringen för att täcka andra utgifter. Enligt en utredning på VATT är detta inte fallet, utan i kommuner med litet elevunderlag ökar smågymnasietillägget satsningarna på ortens enda gymnasium. Med andra ord fungerar denna form av stöd till gymnasieutbildningen i små kommuner som den är tänkt.

”Vår undersökning visar att statsandelar som tilldelas till små gymnasier används effektivt för det syfte som de är avsedda och att de till och med ökar kommunens satsningar på gymnasieutbildning. Vi tolkar det som att små kommuner ser ett värde i att ordna gymnasieutbildning och vill satsa på att kommunen ska få behålla sitt gymnasium,” säger ledande forskare Mika Kortelainen.

Visserligen finns det skillnader mellan kommunerna. Kommuner där det finns i genomsnitt mer pensionärer anslår mindre pengar till gymnasieutbildning än kommuner med en stor andel invånare i gymnasieåldern.

”Utredningen åskådliggör hur kommunerna reagerar på väldigt olika sätt, oavsett hur välinriktad en politisk åtgärd är, eftersom kommunerna sinsemellan är så olika. Det är en viktig aspekt att tänka på då statsandelssystemet ses över”, säger Mika Kortelainen.

Utredningen riktades på kostnaderna för gymnasieutbildningen och tilldelningen av statsandelar till gymnasierna 2001–2014, vilka jämfördes mot statistik över kommunernas intäkter och utgifter samt befolkning.

Utredningen ”When does money stick in education? Evidence from a kinked grant rule” av Mika Kortelainen och Antti Saastamoinen har godkänts för publicering i vetenskapstidskriften Education Finance & Policy.
Länk: https://www.mitpressjournals.org/doi/abs/10.1162/edfp_a_00284

Resultaten har också publicerats i forskningscentralens publikationsserie (VATT Working Papers 102): https://vatt.fi/julkaisu?pubid=URN%3A+ISBN+978-952-274-211-7

Mer information:
Mika Kortelainen, ledande forskare och forskningsledare, VATT, tfn 0295 519 421