Undersökning: En fjärdedel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är utan primära förmåner

Unga och arbetslösa utgör de största grupperna som får grundläggande utkomststöd. Boende orsakar närmare hälften av utgifterna för de hushåll som får grundläggande utkomststöd. Detta framgår av en undersökning som publicerades den 19 mars. Folkpensionsanstalten, Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Helsingfors universitet har gjort undersökningen inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.

En fjärdedel av de hushåll som får grundläggande utkomststöd är helt och hållet utan primära förmåner såsom utkomstskydd för arbetslösa, sjukdagpenning och pension. Dessa hushålls inkomster består huvudsakligen av bostadsbidrag och utkomststöd. Utan primära förmåner är i synnerhet unga personer, som ännu inte fått rätt till utkomstskydd för arbetslösa, och arbetslösa personer, som har förlorat sin rätt till utkomstskydd på grund av sanktioner.

Unga och arbetslösa utgör de största grupperna som får grundläggande utkomststöd.

Under den 12 månader långa uppföljningsperioden fick 41 procent av hushållen grundläggande utkomststöd i 10–12 månader. Cirka hälften av de hushåll som fick grundläggande utkomststöd för första gången fick stöd bara i 1–3 månader. Ensamboende och barnfamiljer fick grundläggande utkomststöd under en längre tid än andra grupper. Personer under 25 år och personer över 64 år fick stöd under en i genomsnitt kortare tid än andra åldersgrupper.

Boendeutgifter utgör närmare hälften av utgifterna för de hushåll som får grundläggande utkomststöd.

Utkomststöd har ingen betydande inverkan på hyrorna

En viktig fråga med tanke på hur utkomststödet fungerar är om stödet återspeglas på hyrorna. Resultaten av undersökningen tyder på att prövningsgränserna för godtagbara boendeutgifter, som varierar efter kommun och familjestorlek, inte avsevärt påverkar hur höga hyror stödmottagarna betalar.

Den ringa betydelse som prövningsgränserna har för hyrornas storlek kan bero på att stödmottagarna får utkomststöd i en kort tid i förhållande till längden på sitt hyresförhållande. Trots stödet är hyrans storlek dock av ekonomisk betydelse för flera mottagare av utkomststöd. Cirka hälften av stödmottagarna hade boendeutgifter som ligger under prövningsgränserna.

Grundläggande utkomststöd som betalas på basis av boendeutgifter täcker under 5 procent av det totala beloppet av hyror på den fritt finansierade hyresbostadsmarknaden i stora städer. Utkomststödets låga andel på hyresbostadsmarknaden tyder på att stödet inte påverkar den allmänna hyresnivån i någon större grad.

De som fått stöd i en längre tid får sällan förvärvsinkomst

Bara en liten andel av mottagarna av grundläggande utkomststöd, dvs. cirka 6 procent, fick förvärvsinkomst (arbets- och/eller företagarinkomst). Kvinnor, familjer med två föräldrar och personer som bor i landskapet Nyland fick oftare förvärvsinkomst än andra grupper. De som hade fått utkomststöd i en längre tid fick inte lika mycket förvärvsinkomst. Etablerad praxis vid beviljandet av utkomststöd är att inkomster på högst 150 euro lämnas obeaktade.

Undersökningen, som har gjorts utifrån Folkpensionsanstaltens registermaterial, ger en bild av mottagarna av grundläggande utkomststöd och av deras boendeutgifter och arbete. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi).

Ytterligare information:
Signe Jauhiainen, ledande forskare, Folkpensionsanstalten, tfn 050 331 3982, signe.jauhiainen(at)kela.fi
Teemu Lyytikäinen, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, tfn 0295 519 431, teemu.lyytikainen(at)vatt.fi