Goda incitament till arbete under perioder av arbetslöshet

Arbete under perioder av arbetslöshet har blivit allt vanligare under hela 2010-talet. Införandet av ett så kallat skyddat belopp i samband med arbetslöshetsförmåner förbättrade ytterligare incitamenten för arbetslösa att ta emot korttidsarbete eller deltidsarbete.

Bild: Viivi Myllylä

Statens ekonomiska forskningscentral VATT har för statsrådet utarbetat en utredning som gäller det skyddade belopp på 300 euro som tillämpas i fråga om arbetslöshetsförmåner och som infördes 2014. Utifrån ett omfattande material på individnivå ger utredningen en första inblick i hur antalet tillfälliga  ströjobb och deltidsarbete bland arbetslösa har utvecklats efter att det skyddade beloppet infördes.

Incitamentproblem sällsynta bland dem som får inkomstrelaterad dagpenning

Enligt utredningen hade de flesta arbetslösa goda incitament att ta emot tillfälligt arbete eller deltidsarbete redan innan det skyddade beloppet började tillämpas. I Finland minskar löneinkomster arbetslöshetsförmånerna rätt måttligt jämfört med systemen för utkomstskydd för arbetslösa i de flesta andra länder.

Incitamenten förbättrades ytterligare i och med att det skyddade beloppet infördes. Incitamenten är inte goda bara i teorin utan också i praktiken. För hela två av tre av de personer som fick jämkad inkomstrelaterad dagpenning 2014–2016 var inkomsterna under arbetslöshetstiden antingen lika höga eller högre än den lön som ligger till grund för full arbetslöshetsförmån.

Av utredningen framgår inte att det skyddade beloppet skulle ha lett till en betydande ökning i arbete under perioder av arbetslöshet. Innan det skyddade beloppet började tillämpas minskade all arbetsinkomst arbetslöshetsförmånen. Sedan 2014 har en arbetslös person kunnat tjäna 300 euro i månaden utan att arbetslöshetsförmånen alls minskar. Detta innebär att en arbetslös person med löneinkomster på 1 000 euro har fått 150 euro mer arbetslöshetsförmån i månaden jämfört med 2013.

Arbetslösa i arbete kunde få jämkad arbetslöshetsförmån redan innan det skyddade beloppet infördes. Det sammanlagda beloppet av den jämkade inkomstrelaterade dagpenningen och löneinkomsten var högst 90 procent av den lön som utgör grund för arbetslöshetsdagpenningen. I samband med att det skyddade beloppet infördes steg maximibeloppet till 100 procent. Tack vare den generösa jämkade dagpenningen har incitamenten att arbeta under perioder av arbetslöshet varit relativt goda redan innan det skyddade beloppet började tillämpas.

Incitamenten kan förbli svaga för dem som får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd, om hushållen också får bostadsbidrag och utkomststöd. Incitamentproblemenen inom denna grupp lättade när ett skyddat belopp på 300 euro började tillämpas i samband med bostadsbidrag 2015.

Arbete under perioder av arbetslöshet vanligare bland kvinnor än bland män

Andelen dagar då förmåner betalas jämkade har ökat i jämn takt under 2010-talet. Ökningen gäller dem som får inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. I och med att det skyddade beloppet infördes tilltog ökningen lite i fråga om grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Trots ökningen är arbete i liten skala inte lika vanligt bland dem som får arbetsmarknadsstöd som bland andra grupper.

Arbete under perioder av arbetslöshet är vanligare bland kvinnor än bland män. När det gäller kvinnor betalas förmånen jämkad för cirka 15 procent av alla dagar med arbetslöshetsförmån. När det gäller män är andelen dagar med jämkad arbetslöshetsförmån hälften mindre.

I utredningen användes mikrosimulationsmodellen SISU och ett omfattande registerbaserat forskningsmaterial.

Utredningen utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Rapporten:

Työttömyysturvan suojaosa ja työttömyyden aikainen työskentely
Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 45/2018
.

Ytterligare information:

forskningsprofessor, forskningsledare Tomi Kyyrä, VATT, tel. 0295 519 427, [email protected]