Studier på elitgymnasium saknar större betydelse för universitetsstudier eller yrkesval

Att bli antagen på ett elitgymnasium ökar inte sannolikheten för en studieplats på universitet. Detta framgår av en utredning av VATT, Aalto-universitetet och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Enligt utredningen går vägen via elitgymnasierna inte heller med större sannolikhet till de mest prestigefyllda studieinriktningarna, som juridik, medicin eller ekonomi.

Turkulaisia opiskelijoita. Kuva: Roman Vukolov / Shutterstock.com

Största delen av studenterna från de gymnasier som har de högsta antagningsgränserna fortsätter till ett universitet eller annan högskola. Sannolikheten att de börjar studera medicin är ungefär två gånger högre än för de övriga antagna på universiteten. I fråga om juridik är sannolikheten tre gånger högre.

Effekten beror i själva verket på selektion och inte på att elitgymnasierna skulle ge studenterna ett mervärde, framgår det av resultaten av utredningen, som publicerades i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka i dag. Med selektion avses att de bästa studenterna kvalificerar sig till de gymnasier som har de högsta antagningsgränserna. Med beaktande av denna så kallade selektionsbias är skillnaderna mellan gymnasierna de facto små.

Utredningen riktades på de finskspråkiga gymnasierna Ressun lukio, Helsingin normaalilyseon lukio, Helsingin yliopiston Viikin normaalikoulun lukio, Mäkelänrinteen lukio och Etelä-Tapiolan lukio. Mika Kortelainen, Lassi Tervonen och Ohto Kanninen analyserade långtidseffekterna av studier på de nämnda gymnasierna genom att undersöka om antagning till ett elitgymnasium har någon effekt på framtida universitetsstudier eller val av studieinriktning. Utredningen ingår i kompetensprojektet Taidot Työhön, som finansieras av rådet för strategisk forskning.

Att komma in på ett gymnasium med hög antagningsgräns ökar enligt utredningen inte sannolikheten för att studenterna går vidare till universitetsstudier. Det enda undantaget i detta avseende var Etelä-Tapiolan lukio.

Enligt analyserna fanns det inte heller något samband mellan studier på ett elitgymnasium och val av studieinriktning. Med andra ord ökar studier på ett elitgymnasium i sig inte sannolikheten för att studenterna fortsätter till en prestigefylld utbildning, som till exempel ekonomi, medicin, juridik eller teknologi.

”Resultatet var en överraskning. Å andra sidan är det en lättnad, med tanke på ojämlikhet i samhället, att elitgymnasierna av allt att döma inte ökar de kunskapsskillnader som uppkommit redan i grundskolan eller framhäver familjebakgrundens roll”, säger Mika Kortelainen, ledande forskare på VATT.                

Undersökningen är en jämförelse av två grupper: studerande som klarat respektive inte klarat antagningsgränsen med liten marginal. Detta upplägg möjliggör en analys av orsakssamband eftersom studerande som ligger nära antagningsgränsen är i genomsnitt likadana. De som blivit antagna till ett elitgymnasium genomför sina studier i en kamratgrupp vars ingångsnivå, familjebakgrund och könsfördelning skiljer sig markant från dem som inte blivit antagna.

”Enligt utredningen hade kamratgruppen en mindre kännbar effekt på de här eleverna – som redan tidigare klarade sig bra i skolan – än vad vi brukar tänka. Dessutom är det intressant att kamratgruppen inte verkar ha någon effekt på inkomstförväntningarna eller valet av en studieinriktning som leder till bättre avlönade yrken”, säger Lassi Tervonen.

Utredningen riktades på sökanden nära antagningsgränsen på fem finskspråkiga gymnasier som hade de i genomsnitt högsta antagningsgränserna till de allmänna linjerna i huvudstadsregionen åren 2000–2008.

Analyserna gjordes på material från registret över gemensam ansökan till gymnasieutbildning, studentexamensmaterial samt information om antagningsgränserna från gymnasierna. Dessutom använde forskarna studeranderegistret samt det sammanslagna arbetsgivar- och arbetstagarmaterialet (FLEED) för bakgrundsdata om studerandena.

Mer information lämnas av ledande forskare Mika Kortelainen, VATT, 0295 519 421

Artikel (på finska):

Eliittilukioiden vaikutukset yliopisto-opintojen aloittamiseen ja koulutusalan valintaan. Lassi Tervonen & Mika Kortelainen & Ohto Kanninen. Yhteiskuntapolitiikka 4/2018.