Bostadsbidragets inverkan på hyror mindre än man trott

Enligt VATT:s undersökning är hyrorna inte högre för bostäder som beviljas mer generösa bostadsbidrag.

Kuva: Popova Valeriya / Shutterstock.com

Forskningsdirektör Essi Eerolas och specialforskare Teemu Lyytikäinens undersökning visar att skillnaderna i det allmänna bostadsbidraget inte avspeglas i hyrorna. 

Resultaten står i strid med tidigare finländska undersökningar som har visat att skillnaderna i bostadsbidraget påverkar hyror avsevärt. I den nya undersökningen är det möjligt att göra en tillförlitligare och mer transparent beräkning av i vilken mån det utbetalda bostadsbidraget påverkar den hyra som privathushållet betalar.

Vid utvärdering av hur bostadsbidragssystemet fungerar är det viktigt att få forskningsdata om systemets inverkan på hyror. Det bostadsbidrag som beviljas ett privathushåll beror till exempel på inkomster och familjens storlek. Eerolas och Lyytikäinens nya resultat tyder på att de mer generösa bidragen till vissa grupper inte går till hyresvärden, utan riktas till stödmottagarna.

”I den offentliga debatten upprepas antagandet om att merparten av bostadsbidragen uppslukas av hyrorna medan våra undersökningsresultat visar att denna oro är överdriven”, poängterar Essi Eerola.

Vid beräkningen av hyresinverkan användes särdragen i det bostadsbidragssystem som gällde till 2015.

Före 2015 berodde det allmänna bostadsbidraget stegvis på bostadens yta. Orsaken till detta var normen för hyran per kvadratmeter, enligt vilken bostadsbidrag inte betalades för den del av hyran som överskred normen. Ett exempel är att normen för hyran per kvadratmeter var högre för en bostad på 30 kvadratmeter än för en bostad på 31 kvadratmeter. Undersökningen visar att det inte finns likadana steg i de hyror som mottagarna av bostadsbidrag betalar som i normen för hyran per kvadratmeter. Dessutom är felmarginalen i bedömningen av inverkan låg.

Enligt Eerola och Lyytikäinen ska man vara aktsam vid generalisering av resultaten. Undersökningen gav direkt bevis på att skillnaderna i normen för hyran per kvadratmeter inte påverkar relativa hyror för olika bostäder. Resultaten kan eventuellt generaliseras till att även omfatta sådana skillnader i bostadsbidragets storlek som beror på andra faktorer. Resultaten berättar dock till exempel inte huruvida bostadsbidragssystemet i sig bidrar till att höja den allmänna hyresnivån.

Fokus i undersökningen ligger på bidragsmottagare som bor i små privata hyresbostäder i stora städer. I denna grupp var normen för hyran per kvadratmeter bindande för över 80 procent av bidragsmottagarna. Därför hade skillnaderna i normen för hyran per kvadratmeter en stor inverkan på de bostadsbidrag som betalades till bidragsmottagarna.

I undersökningen användes FPA:s material som omfattar alla mottagare av bostadsbidrag 2008–2013.

Forskning:
Housing allowance and rents: Evidence from a stepwise subsidy scheme. VATT Working Papers 88.

Mer information:

forskningsdirektör Essi Eerola, 0295 519 407
specialforskare Teemu Lyytikäinen, 0295 519 431